Den svenska bolånemarknaden (2017)

Generellt har nya bolånetagare goda marginaler att klara sina betalningar och de senaste årens utveckling med större marginaler fortsatte 2016. Hushållen har fått en bättre finansiell motståndskraft mot störningar enligt FI:s stresstester. Fler hushåll klarar stigande räntor och ökad arbetslöshet utan att få underskott i sina månadsbetalningar jämfört mot tidigare år.

Amorteringarna på nya bolån har ökat sedan 2011 och amorteringskravet har ytterligare stärkt den utvecklingen. Andelen hushåll som amorterar och amorteringarnas genomsnittliga storlek ökade kraftigt 2016. Detta är i linje med FI:s tidigare förväntningar. FI:s analys visar att nya bolåntagare som omfattas av kravet förändrat beteendet. Nya bolåntagare som omfattas av kravet lånar mindre än vad som annars hade varit fallet och köper billigare bostäder.

Den genomsnittliga belåningsgraden för nya bolånetagare har legat relativt stabilt de senaste åren. Den genomsnittliga belåningsgraden minskade till 64 procent 2016, vilket är 1 procentenhet lägre än 2015. I stocken av befintliga bolån har belåningsgraden minskat under flera år och var 48 procent 2016.

Den totala skuldkvoten bland de som tog nya bolån minskade något 2016, efter flera års uppgång. Den genomsnittliga skuldkvoten var 402 procent 2016, jämfört med 406 procent 2015.

Det är fortsatt en hög andel av både nya och befintliga bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Dessa hushåll kan reagera starkare vid en nedgång i bostadspriserna eller vid stigande räntor och kan därför förstärka en lågkonjunktur.

Läs mer

Laddar sidan