Svenska bankkrav för finansiell stabilitet bör värnas

De svenska regelverken för kapitaltäckning och krishantering är väl utformade för att minska risken för finansiella kriser och säkerställa en effektiv hantering om en kris ändå skulle uppstå. Det skriver Finansinspektionen (FI) och Riksgälden i en gemensam rapport och pekar på att Sverige bör värna den nationella utformningen av bankkraven i kommande EU-förhandlingar.

I rapporten, som har tagits fram på uppdrag av regeringen, redogör myndigheterna för hur kraven på kapitaltäckning och nedskrivningsbara skulder fungerar och samspelar. Därutöver granskas vissa av de förslag som EU-kommissionen presenterat och som kan komma att ge väsentligt ändrade förutsättningar för den nationella utformningen av dessa krav. FI och Riksgälden visar i rapporten att den samlade samhällsekonomiska effekten av förslagen till övervägande del är negativ ur ett svenskt perspektiv.

– Vi har ett gemensamt ansvar för att förebygga och hantera kriser. Rapporten visar att Sverige har ett väl fungerande regelverk som minskar risken för finansiella kriser, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och riksgäldsdirektören Hans Lindblad.

Målet med FI:s och Riksgäldens arbete är att det finansiella systemet i Sverige kan hållas stabilt. FI:s kapitalkrav syftar till att bankerna (banker, andra kreditinstitut, värdepappersbolag och vissa andra företag som omfattas av regelverken för kapitaltäckning och resolution) ska ha en tillräcklig motståndskraft för att undvika att finansiella kriser uppkommer. Om en kris ändå inträffar är det Riksgäldens uppdrag att hantera den krisdrabbade banken genom det särskilda förfarandet resolution. För att säkerställa att bankerna är resolutionsbara ställer Riksgälden krav på att de ska hålla en viss mängd kapital och nedskrivningsbara skulder (MREL-kravet).

De svenska kraven är högre än de som minst krävs enligt EU-regelverket. Att kraven är högre motiveras bland annat av att Sverige har en stor banksektor med starka kopplingar bankerna emellan och ett stort beroende av marknadsfinansiering.

Mot bakgrund av detta är det viktigt att den flexibilitet som finns i regelveken för myndigheterna bevaras så att nationella förutsättningar kan återspeglas i kraven. Denna aspekt är viktig att beakta i de pågående EU-förhandlingarna om ändringar i regelverken om kapital- och MREL-krav.

Läs mer

Kontakt FI

Peter Svensson
Pressekreterare

Kontakt Riksgälden

Robert Sennerdal
Pressekreterare
Laddar sidan