Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning

Sammanfattning av det tal Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen gav på SNS seminarium om det ekonomiska läget den 19 november 2015.

Utveckling på den svenska bostadsmarknaden är stark. Under det senaste året har priset på bostadsrätter ökat med nästan 20 procent och huspriserna med nästan 14 procent. Det beror bland annat på demografiska faktorer, låga räntor och lägre boendeskatter. När bostadspriserna stiger följer skulderna med. Vad är då Finansinspektionens roll?

Finansinspektionens uppdrag har länge varit att verka för finansiell stabilitet och ett högt konsumentskydd. Det som är nytt är att vi sedan 2014 även ansvarar för makrotillsynen i Sverige. Detta innebär att vi ska ingripa om den finansiella utvecklingen kan leda till samhällsekonomiska problem, även om varken stabiliteten i det finansiella systemet i sig eller konsumentskyddet hotas.

Det vi är bekymrade över är kopplat till vårt nya makrotillsynsuppdrag. Allt fler hushåll tar lån med belåningsgrader över 50 procent. Sådana hushåll slutar visserligen inte att betala ränta och amortering på bolånen om något oväntat händer, men de drar ner på annan konsumtion. Därmed kan deras beteende förstärka en konjunkturnedgång. Därför vill vi införa ett amorteringskrav.

Ett amorteringskrav innebär att storleken på hushållens balansräkningar kan minska. Hittills har många hushåll valt att spara i aktier eller fonder, till en betydande del finansierat med bolån, i stället för att amortera. För många har detta visat sig vara fördelaktigt. Men det innebär att hushållen kan bli mycket känsliga för vissa typer av störningar. Om något inträffar som får bostadspriserna att falla är risken stor att värdet på övriga tillgångar också minskar. Tanken med amorteringskravet är inte att öka det samlade sparandet, utan att få hushållen att på sikt minska sina bolån och som en konsekvens även tillgångarna i balansräkningen.

Även med ett amorteringskrav på plats kan bostadspriserna och skulderna fortsätta att stiga. Därför måste vi vara redo att vidta ytterligare åtgärder. En åtgärd som är nära till hands är i så fall att införa ett så kallat skuldkvotstak, det vill säga en begränsning av hur mycket en bank får låna ut i relation till låntagarens inkomst, på omkring 600 procent av hushållets disponibla inkomst.

Om utvecklingen skulle fortsätta i fel riktning kan ett paket av åtgärder skapa en försäkring mot de risker som följer av allt för snabbt stigande bostadspriser. Det handlar då om en kombination av bolånetak, amorteringskrav, skuldkvotstak, och reglering av hur stor andel av inkomsterna som går till räntor och amorteringar. Tillsammans kommer detta att dämpa kreditgivningen och därmed minska de makroekonomiska riskerna. Det är viktigt att påminna om att även andra åtgärder utanför Finansinspektionens ansvarsområde kan behöva vidtas.

Finansinspektionen fick inga nya befogenheter eller bemyndiganden när vårt uppdrag utökades. Det är viktigt att detta sker skyndsamt så att vi inte behöver vänta tills den finansiella stabiliteten är hotad eller konsumenterna behöver skyddas innan vi kan vidta ytterligare åtgärder.

Laddar sidan