Erik Thedéen om kapitalkrav och hushållens skulder

2017-03-28 | Tal och debatt

”Syftet med reglering och tillsyn av bankers kapitalkrav är främst att säkerställa banksystemets motståndskraft mot oväntade förluster och att ge banker incitament till ett sunt risktagande. Viktiga utgångspunkter är att kapitalkraven för bankerna ska vara riskbaserade, beakta systemrisk, ha buffertförmåga, samt präglas av transparens” det sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på Affärsvärldens konferens Bank & Finans i dag den 28 mars.

"Är våra svenska kapitalkrav höga eller låga? Den frågeställningen går att belysa på olika sätt. Vi kan titta på olika nyckeltal och jämföra med hur det ser ut i andra länder. Om vi beaktar risknivån i bankerna är kapitalnivåerna i de svenska storbankerna höga jämfört med EU-snittet. Ser vi bara på bruttosoliditeten, ungefär kapital i relation till tillgångarna, tycks det tvärtom vara så att de svenska bankernas kapitalnivåer ligger lägre".

"Externa bedömningen av det svenska banksystemet som bland annat kommer till uttryck i kreditvärdering från kreditvärderingsinstitut och marknadsprisättning av bankernas upplåning, tyder på att bankernas kapitalsituation är tillfredsställande. Även de stresstester som genomförts av den europeiska bankmyndigheten Eba ger vi handen att svenska banker har en tillfredsställande kapitalisering. Dessutom är lönsamheten god vilket gör att bankerna förmår att generera mer kapital".

"Sammantaget visar genomgången av olika indikatorer att de svenska bankerna tycks ha en tillfredställande motståndskraft mot störningar. Men det är svårt att förutsäga vad som kan utlösa problem i det finansiella systemet. Det är därför FI arbetar med att öka motståndskraften och göra systemet bättre rustat för att kunna hantera kriser. Det svenska banksystemets beroende av marknadsfinansiering, dess stora exponering mot privat och kommersiell fastighetssektor och det faktum av banksystemet är stort i relation till svensk ekonomi utgör risker som kräver fortsatt stor vaksamhet".

"När det gäller hushållens skuldsättning så är den bekymmersam. Amorteringskravet har haft en dämpande effekt på bostadsmarknaden, i synnerhet på den högst prissatta bostadsmarknaden i landet, i Stockholm. Men riskerna med utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning är fortsatt förhöjda".

"När hushållens skulder ökar i en snabbare takt än hushållens disponibla inkomster så ökar sårbarheterna hos hushållen för exempelvis ekonomiska chocker och stigande räntor".

"Samtidigt har hushållen motståndskraft med generellt sett goda marginaler och en hög sparnivå. Cirka 95 procent av de nya bolånetagarna klarar en ränteökning upp till sju procent utan att få underskott mellan inkomster och utgifter. Det gör att den främsta risken med hushållens skuldsättning i nuläget är hushållens kan skära ner sin konsumtion kraftigt i en konjunkturnedgång. Fallande bopriser kan också påverka konsumtionen negativt, då att hushållen får lägre tillgångar, och därmed ett minskat förtroende för framtiden. Det här är frågor som vi följer mycket noga".

Laddar sidan