Martin Noréus: Aktuella frågor för banksektorn

2018-02-14 | Tal och debatt Basel Bank

”Den svenska banksektorn är lönsam och har tillfredställande motståndskraft men är under tydligt omvandlingstryck”, sade Martin Noréus i ett tal på SvD Bank Summit i Stockholm.

  • Datum: 2018-02-14
  • Talare: Biträdande generaldirektör Martin Noréus
  • Plats: SvD Bank Summit 2018, Grand Hôtel, Stockholm


"FI är i grunden positiv till den tekniska utveckling som nu sker i finanssektorn och dess potential att skapa bättre och billigare finansiella tjänster även om pressen på traditionella affärsmodeller också innebär risker", noterade Noréus.

Han talade även om FI:s syn på framtida kapitalkrav i ljuset av förändringar i Basel- och EU-regelverken, samt Nordeas aviserade flytt av sitt huvudkontor till Finland.

God lönsamhet kan komma att pressas

Noréus noterade att den svenska banksektorn står sig väl jämfört med den europeiska avseende lönsamhet, kreditkvalitet och kapitalisering.

"Den positiva bilden kan till stor del förklaras av att de svenska bankerna är relativt kostnadseffektiva och att de nordiska ekonomierna haft en gynnsam utveckling. Men en del av lönsamheten förklaras också av att det inom vissa segment – till exempel bolån och kapitalförvaltning – är svagare konkurrens och höga marginaler. Kombinationen av förändrade regelverk och teknisk utveckling har skapat bättre förutsättningar för nya aktörer att konkurrera vilket kan komma att sätta press på lönsamheten i traditionella affärsmodeller", sade Noréus.

Tekniska innovationer påverkar förutsättningarna

"FI ser positivt på den dynamik och konkurrens som den tekniska utvecklingen skapar. Den tekniska utvecklingen rymmer en stor potential att skapa bättre och billigare finansiella tjänster, men som med alla stora förändringar behöver vi också vara vaksamma på de risker som kan finnas för konsumenter och finansiella företag. Som ett led i denna utveckling inrättar FI nu ett innovationscenter för att ta ett mer samlat grepp om dessa frågor och kunna förbättra information till och dialog med företag kring frågor om finansiella innovationer och regelverk", konstaterade Noréus.

Förslaget om föreskrifter om kreditriskhantering

Noréus talade även om synpunkterna på FI:s förslag på föreskrifter om kreditriskhantering.

"Det har framförts flera relevanta synpunkter på remissen som vi kommer att beakta i färdigställandet av föreskriften. Sedan har det också kommit kritik om att förslaget skulle innebära långtgående detaljreglering och riskera att leda till kreditåtstramning. Den kritiken tycker jag är lite överdriven. Avsikten med förslaget är inte att detaljreglera utan att ge utrymme för kreditinstituten att utforma och anpassa kreditriskhanteringen utifrån sin verksamhet. Förslaget ställer heller inte hårdare krav på kredittagarens återbetalningsförmåga än vad som görs i nuvarande reglering. Däremot förtydligas vilka krav som ställs på kreditinstitutens interna kreditprocess och att kreditinstituten ska ha god kontroll över sina risker. Det rör sig enligt oss om ganska självklara inslag i sund bankverksamhet", sade Noréus.

Framtida kapitalkrav

Noréus avslutade med att påpeka att FI kommer att behöva se över utformningen av de svenska kapitalkraven när förhandlingarna om EU:s bankpaket avslutats.

"Även om flera pusselbitar fortfarande återstår i bankpaketet och kring hur EU kommer att genomföra Baselöverenskommelsen bedömer vi att den sammantagna effekten på längre sikt blir att minimikraven ökar och buffertarna inom pelare 2 minskar", sade Noréus.

Han upprepade också FI:s tidigare budskap att avsikten inte är att mekaniskt låta kapitalkraven öka som en effekt av nya Baselstandarder. "Den höga andelen nationellt bestämda krav i nuvarande kapitalkrav ger oss ett handlingsutrymme att anpassa kraven utifrån svenska förutsättningar", konstaterade Noréus.

Noréus betonade att FI anser att kapitalbuffertar i banker är centralt för den finansiella stabiliteten och att det därför inte går att utesluta att kapitalnivåerna i svenska banker kan behöva öka när överenskommelsen genomförs. Noréus noterade också att Nordeas aviserade flytt av huvudkontoret till Finland skapade ett behov att redan nu se över utformningen av riskviktsgolvet för bolån.

"Eftersom Nordea är en betydande aktör på den svenska bolånemarknaden är det viktigt både ur ett makrotillsynsperspektiv och för att bevara konkurrensneutralitet mot svenska aktörer att Nordeas kapitalkrav även fortsättningsvis inkluderar riskviktsgolvet. Vi utreder nu hur vi kan skapa förutsättningar för detta när Nordea blir en finsk bank under ECB:s tillsyn och kommer att återkomma i denna fråga senare i vår", sade Noréus.

Laddar sidan