Resultat

2017

Tillstånd för SEB att förvärva egendom

FI ger SEB AB tillstånd att förvärva egendom från sitt tyska dotterbolag SEB AG som bedriver bankrörelse i Tyskland.

FI:s kapitalbedömningsmetod inom pelare 2 vid värdepapperisering

Finansinspektionen anser att en åtgärd inom pelare 2 är nödvändig som en säkerhetsspärr för att begränsa konsekvenserna för det samlade kreditutbudet vid systemkritisk värdepapperisering. I dag publiceras den metod som FI avser att använda i bedömningen.

FI avslutar undersökning av Swedbank

FI har undersökt Swedbank AB:s efterlevnad av regler för att identifiera och hantera intressekonflikter samt styrning, riskhantering och kontroll i anslutning till dessa. FI har i undersökningen funnit vissa brister i Swedbanks hantering. FI anser dock inte att banken har åsidosatt sina skyldigheter enligt lagar och regler på ett sådant sätt att det finns anledning för Finansinspektionen att ingripa.

2016

Tillstånd för Nordea att verkställa fusionsplan

Nordea Bank AB har ansökt om tillstånd att få verkställa tre fusionsplaner. Fusionerna rör absorption av tre helägda dotterbolag som bedriver bank- och värdepappersrörelse i Danmark, Finland respektive Norge.

2015

Drivkrafter bakom hushållens skuldsättning

I den här rapporten ger Finansinspektionen, tillsammans med Sveriges riksbank och Riksgälden, en övergripande bild av drivkrafterna bakom uppgången i hushållens skuldsättning. En central slutsats i rapporten är att skuldsättningen i stor utsträckning hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden.

2014

Tillstånd för sammanslagen bank i Skåne

Finansinspektionen har beslutat att godkänna ombildningen av Sparbanken 1826.

2013

PM 3 – Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige

Sammantaget visar analysen att en lägre andel av hushållen tar nya lån med höga belåningsgrader och att amorteringsbeteendet har förbättrats bland hushåll med höga belåningsgrader.

PM 5 – Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

Enskilda hushåll visar på god motståndskraft, i alla fall på längre sikt. På kort sikt finns däremot risker för individuella hushåll i stressade situationer.

PM 1 – Förklaringar till utvecklingen av hushållens skuldsättning sedan mitten av 1990-talet

FI bedömer att fundamentala reala efterfråge- och utbudsfaktorer förklarar en stor del av uppgången i hushållens skuldsättning men att generösare kreditgivningsnormer troligtvis också har understött utvecklingen.

PM 2 – Analys av spridningen av hushållens skuldsättning

Riskerna med hushållens aggregerade skuldsättning i samhället kan se olika ut beroende på hur skulderna är fördelade. En analys av spridningen i hushållens skuldsättning visar att skuldkvoten har ökat trendmässigt för alla inkomstgrupper och att vissa hushållsgrupper är mycket sårbara. Risken för större kreditförluster på bostadslån bedöms däremot vara liten.

Laddar sidan