Resultat

2017

Erik Thedéen i EU-parlamentet om nya bankregler

Erik Thedéen kommenterar i dag EU-kommissionens förslag till uppdaterad bankreglering vid en utfrågning i Bryssel i EU-parlamentets utskott för Ekonomi och valutafrågor (ECON).

Tillsynen över bankerna

Årets tillsynsrapport beskriver på ett övergripande plan det svenska banksystemet, hur FI arbetar med tillsyn och ett antal aktuella riskområden som just nu är i fokus.

Ytterligare verktyg för makrotillsyn

FI tillstyrker promemorians lagförslag om ytterligare verktyg för makrotillsyn. Förslagen utökar FI:s möjligheter att vidta åtgärder.

FI:s remissvar om resolutionsavgift

Finansinspektionen (FI) avstyrker förslagen att ta bort målnivån för resolutionsreserven och slopa den planerade riskavgiften. En permanent resolutionsavgift går inte att motivera utifrån syftet med resolutionsramverket. Resolutionsavgiften bör därför tas bort när målnivån nås, i enlighet med gällande regler.

FI-analys 10: Amorteringskravet har minskat hushållens skulder

Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.

Amorteringskravet har haft en dämpande effekt

Amorteringskravet som infördes förra året har hittills haft en dämpande effekt. Hushåll med nya bolån lånar mindre och köper billigare bostäder, men riskerna med hushållens stora skulder kvarstår.

Pressinbjudan: Vilka effekter har amorteringskravet haft?

Finansinspektionens årliga bolåneundersökning presenteras på en pressträff torsdagen den 6 april kl. 10.00.

Beslut om kontracyklisk buffertvärde

FI beslutade den 29 mars 2017 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.

FI-analys 9: Hushållens räntebindningstid – en ekonomisk sårbarhet?

Svenska hushåll har stora skulder till rörlig ränta. Det gör dem räntekänsliga eftersom stigande räntor kan minska deras månatliga marginaler märkbart. Svensk ekonomi befinner dessutom sig i ett ovanligt läge med mycket låga räntor och låga kostnader för att binda räntan. Många hushåll skulle därför kunna tjäna på att binda en större del av sina lån.

Laddar sidan