Resultat

2018

Stabiliteten i det finansiella systemet 2018:1

Publicering av den första stabilitetsrapporten för i år på FI:s webbplats.

2017

Slutsatser av FI:s kartläggning av personskaderegleringen

Utgången i personskadeärenden kan få stora konsekvenser för skadelidande. En del skadelidande saknar tilltro till skaderegleringen i försäkringsföretagen. Sett till alla förekommande personskador är det ändå ett förhållandevis litet antal klagomål på skaderegleringen.

FI inrättar ett innovationscenter

FI inrättar ett innovationscenter för fintech, som ska arbeta med information och dialog med bolag som bedriver innovationsverksamhet. Denna, och ytterligare åtgärder, presenteras i en rapport där FI redovisar ett uppdrag från regeringen.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2017:2)

Den svenska ekonomin går fortsatt starkt och räntorna är extremt låga, vilket bidragit till höga tillgångspriser och låga riskpremier. I takt med att räntorna globalt stiger framöver finns en risk för att riskpremierna ökar och att tillgångspriserna faller, vilket kan leda till stress för det finansiella systemet.

Tillsynen av försäkringsföretagen (2017)

2017-11-06 | Rapporter Försäkring

För att ett försäkringsföretag ska kunna uppfylla sina åtaganden till kunderna behöver det ha tillräckligt med kapital för att hantera sina risker, ha en god intern styrning och en god kontroll över sina risker. Att företagen uppfyller detta är därmed också i fokus i FI:s tillsyn av försäkringsföretagen.

Kan FI lita på försäkringsföretagens inrapportering?

FI har uppmärksammat stora kvalitetsbrister i försäkringsföretagens rapportering. Den bristande kvaliteten tyder på att många företags interna styrning och kontroll av rapporteringen är otillfredsställande. FI vill med denna rapport ge vägledning för hur företagens rapporteringsprocesser kan stärkas.

Stabiliteten i det finansiella systemet 2017:2

Publicering av den andra stabilitetsrapporten för i år på FI:s webbplats.

Stabiliteten i det finansiella systemet

Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.

FI-analys 11: Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav

Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.

Attityder till skuldsättning

Författarna kombinerar information om attityder till skuldsättning från en enkätundersökning med registerdata på faktisk skuldsättning. De visar att en majoritet av svenskarna känner sig obekväma med att ha skulder och att samvariationen i attityd mellan föräldrar och barn är stor. Attityden återspeglas också i faktisk skuldsättning – de svenskar som uppger sig vara obekväma med skulder har också mindre skulder i förhållande till sin disponibla inkomst.

Konsumentskyddet på finansmarknaden (2017)

FI redogör för de risker för konsumenter på finansmarknaden som prioriteras i  tillsynen. Ett exempel är risken att konsumenter beviljas större lån än deras ekonomi klarar av. Ett annat är olämpliga placeringar - en risk som ökar i takt med att konsumenter måste fatta allt fler och svårare beslut som rör sparande.

Svenska bankkrav för finansiell stabilitet bör värnas

De svenska regelverken för kapitaltäckning och krishantering är väl utformade för att minska risken för finansiella kriser och säkerställa en effektiv hantering om en kris ändå skulle uppstå. Det skriver Finansinspektionen (FI) och Riksgälden i en gemensam rapport och pekar på att Sverige bör värna den nationella utformningen av bankkraven i kommande EU-förhandlingar.

Tillsynen över bankerna

Årets tillsynsrapport beskriver på ett övergripande plan det svenska banksystemet, hur FI arbetar med tillsyn och ett antal aktuella riskområden som just nu är i fokus.

FI-analys 10: Amorteringskravet har minskat hushållens skulder

Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.

Den svenska bolånemarknaden (2017)

Generellt har nya bolånetagare goda marginaler att klara sina betalningar och de senaste årens utveckling med större marginaler fortsatte 2016. Hushållen har fått en bättre finansiell motståndskraft mot störningar enligt FI:s stresstester. Fler hushåll klarar stigande räntor och ökad arbetslöshet utan att få underskott i sina månadsbetalningar jämfört mot tidigare år.

FI-analys 9: Hushållens räntebindningstid – en ekonomisk sårbarhet?

Svenska hushåll har stora skulder till rörlig ränta. Det gör dem räntekänsliga eftersom stigande räntor kan minska deras månatliga marginaler märkbart. Svensk ekonomi befinner dessutom sig i ett ovanligt läge med mycket låga räntor och låga kostnader för att binda räntan. Många hushåll skulle därför kunna tjäna på att binda en större del av sina lån.

Tillsynen över den svenska värdepappersmarknaden (2017)

2017-03-10 | Rapporter Marknad

FI:s tillsynsrapport fokuserar på det senaste årets reglerings- och tillsynsåtgärder, till exempel nya krav på transparens och tillsyn över finansiella infrastrukturföretag.

Finansiering av terrorism

FI har låtit ta fram en rapport om finansiella aktiviteter kopplade till personer från Sverige och Danmark som anslutit sig till terrorgrupper i Syrien och Irak 2013–2016.

FI-analys 8: Sårbarhetsindikatorer för likviditet

De sårbarhetsindikatorer FI identifierar i denna analys visar på en något förhöjd sårbarhet inom likviditetsområdet. Ett flertal indikatorer bidrar till detta.

Laddar sidan