Finansinspektionen har stängt av ett antal valideringsregler där det upptäckts felaktigheter. Detta för att möjliggöra rapportering per referensdag 31 december 2018.
FI presenterar i detta dokument en kort sammanfattning av var vi står i dag när det gäller de frågor och utmaningar som branschen upplever i samband med molntjänster och utlagd verksamhet. FI kommer att invänta Europeiska bankmyndighetens (EBA) kommande riktlinjer på området innan vi själva tar fram ytterligare information kring dessa frågor.
MSB:s föreskrifter samt vägledningar för incidentrapportering publiceras på msb.se idag 20 december 2018.
Finansinspektionen (FI) har fått frågor om vilken riskvikt förvärvade fallerade exponeringar ska ges när schablonmetoden för kreditrisker tillämpas. FI vill därför ge följande svar till de företag som berörs.
FI har stängt av ett antal valideringsregler där det upptäckts felaktigheter. Detta för att möjliggöra rapportering per referensdag den 31 december 2018.
Det internationella nätverket för klimat och finansmarknad, NGFS, firar i dagarna sin ettårsdag och välkomnar samtidigt fem nya medlemmar. Organisationen har därmed växt från åtta medlemmar – däribland Finansinspektionen – till 24 medlemmar och fem observatörer från fem olika kontinenter.
FI följde upp föregående års FI- forum av översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP). Årets forum var en fördjupning där vi tog upp hur vi bedömer likviditetsrisk respektive intern styrning och kontroll inom ramen för ÖUP.
– Vi ingriper när bristerna är allvarliga. Vi delar inte bilden att vi i sex undersökningar hittade så allvarliga brister att det borde ha lett till ingripanden. Det refereras till lösryckta citat i underlag skrivna av enskilda medarbetare. Det handlar alltså inte om FI:s samlade bedömning, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i en kommentar.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
FI:s styrelse har beslutat om två förändringar i amorteringsföreskrifterna. För det första ska företag som har tillstånd att lämna bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter också omfattas av amorteringskravet. Det införs även en möjlighet att göra undantag för vissa krediter.
Med anledning av uppgifter i media om Finansinspektionens penningtvättstillsyn gör Finansinspektionen följande kommentar.
”Som tillsynsmyndighet är Finansinspektionens roll att bidra till att finansiella företag beaktar och hanterar risker som kan påverka deras verksamhet, det finansiella systemets funktion och konsumenten. Och olika typer av hållbarhetsrelaterade faktorer skapar den typen av risker. Arbetet med hållbarhet ska därför vara en del av de finansiella företagens riskhantering, och frågorna behöver införlivas i deras styrning och strategiska arbete. De ska därmed också vara en naturlig del av den finansiella tillsynen.” Så inledde Erik Thedéen sitt anförande på Sveriges Finansanalytikers Förening i Stockholm.
Flera banker gör satsningar i arbetet med informations- och cybersäkerhet. Men många har ännu inte fullt ut anpassat sitt arbete till de förändrade förutsättningarna som en ökad digitalisering och ett ökat cyberhot från omvärlden innebär. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att utveckla sina förmågor, och att man hanterar och följer upp sina informations- och cybersäkerhetsrisker.
FI ser i huvudsak positivt på förslaget och instämmer till stor del i de överväganden som gjorts. Det finns dock frågor där FI inte instämmer i promemorians förslag eller anser att det behövs ändringar eller förtydliganden.
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2018.
FI presenterar i en promemoria sin syn på de frågor som diskuterades under ett branschmöte om det andra betaltjänstdirektivet.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI avser följa EBA:s riktlinjer för rapportering av statistiska uppgifter om svikliga förfaranden enligt det andra betaltjänstdirektivet.
Referensräntor är centrala på de finansiella marknaderna eftersom de används i många finansiella kontrakt. Därför är det viktigt att de är rättvisande, transparenta och speglar den underliggande marknaden på ett korrekt sätt.
FI:s generaldirektör Erik Thedéen diskuterade på vilket sätt hushållens höga skulder kan påverka den ekonomiska stabiliteten och en hållbar tillväxt likväl som makrotillsynens roll på konferensen 7th FIN-FSA conference on EU Regulation and Supervision. Talet hölls på engelska och har översätts till svenska i efterhand.
Finansinspektionen (FI) och Riksgäldskontoret (Riksgälden) har sedan det andra kvartalet 2018 begärt in information om hur de banker och andra institut som Riksgälden bedömer bedriver kritisk verksamhet för den finansiella stabiliteten uppfyller minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL). FI och Riksgälden kommer fortsatt att begära in information om minimikravet kvartalsvis.
Låga räntor har bidragit till ett högt risktagande, stigande tillgångspriser och ökande skulder. Högre räntor framöver kan minska risktagandet och därmed dämpa riskuppbyggnaden. Men oväntat stora ränterörelser och en osäker omvärld kan också testa den finansiella sektorns motståndskraft, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras på en pressträff i dag.
Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2018.
Finansinspektionen (FI) presenterar sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet på en pressträff tisdagen den 27 november.
Den 1 mars 2019 börjar FI:s nya föreskrifter och allmänna råd om hantering av kreditrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag att gälla. FI bjöd därför in till ett FI-forum för att informera om de nya föreskrifterna och ge möjlighet till berörda att ställa frågor.
Det är nu möjligt att testrapportera enligt EBA:s DPM 2.8.1.1 i systemet Periodisk inrapportering via webb.Testrapportering görs i testfliken.
Europeiska bankmyndigheten (EBA) genomförde under 2018 ett stresstest av den europeiska bankmarknaden för att bedöma bankernas motståndskraft mot en makroekonomisk påfrestning. Ett stresstest är en relativ komplex övning. Därför anordnade vi ett FI-forum på detta tema med fokus på resultaten.
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de tre storbankerna, SEB, Handelsbanken och Swedbank efter att Nordea bytt legal hemvist för moderbolaget.
FI uppmanar banker som tillämpar internmetoden för att beräkna riskvägda tillgångar att analysera sina riskklassificeringssystem för att uppfylla nya regler som är på väg. De nya kraven gör också att svenska banker behöver ändra sina riskklassificeringsmetoder. Sådana ändringar kräver FI:s godkännande.
En bank ska ha en godtagbar riskhantering. Det innebär att den ska bedöma olika typer av risker som kan påverka en kredittagarens återbetalningsförmåga. Hållbarhetsrelaterade risker kan vara sådana risker som ska bedömas. Den här rapporten beskriver vad som förändrats i bankernas interna regler och instruktioner inom detta område under de senaste tre åren.
FI publicerar i dag tre rapporter på temat hållbarhet. Rapporterna visar att arbetet med hållbarhet går framåt på olika fronter och att branschens egna initiativ – där sådana förekommer – fungerar. Men det finns en hel del arbete kvar att göra. Samtidigt publicerar FI en återrapportering till regeringen om hur FI arbetat med hållbarhetsfrågor under 2018.
FI har under 2018 genomfört ett antal tillsynsaktiviteter på området, bland annat när det gäller information om hållbarhet på den svenska fondmarknaden. Under året har arbetet inriktats på att integrera hållbarhetsfrågorna i den löpande tillsynen, ett arbete som kommer att fortsätta och intensifieras. Därutöver har FI tagit en pådrivande roll i det allt intensivare internationella arbetet, som är en förutsättning för att komma vidare i ett antal viktiga frågor på området.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det tredje kvartalet 2018. Från 1,57 procent vid utgången av det andra kvartalet 2018 till 1,55 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2018. Bruttomarginalen är fortsatt på en hög nivå.
De svenska storbankerna visar motståndskraft och har förmåga att klara av ett kraftigt försämrat marknadsläge. Det visar det stresstest som Europeiska bankmyndigheten (EBA) gjort, där de svenska storbankerna ingår.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tagit fram nya föreskrifter för informationssäkerhet som träder i kraft 1 november 2018. För finansbranschen omfattas samhällsviktiga leverantörer inom bankverksamhet och finansmarknadsinfrastruktur.
FI beslutade den 31 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,41 procent.
Vill du veta mer om hur Finansinspektionen (FI) arbetar för att motverka penningtvätt? FI bjuder in media till ett frukostmöte onsdagen den 7 november kl. 8.30–9.30.
FI välkomnar att Riksbankskommittén utreder frågan om vilka aktörer som har ansvar för att kontanttjänster tillhandahålls i tillräcklig omfattning. FI avstyrker dock kommitténs förslag att vissa svenska bankaktiebolag och svenska filialer till utländska kreditinstitut ska få ansvar för att tillhandahålla vissa kontanttjänster. Att trygga tillgången till kontanter är en kollektiv nyttighet som staten rimligen bör svara för.
FI har identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt företag i Sverige. Däremot har FI valt att inte påföra bolaget något extra buffertkrav i egenskap av övrigt systemviktigt företag eftersom det kommer att omfattas av den kapitalbuffert för övriga systemviktiga företag som den finska tillsynsmyndigheten ålägger Nordea Bank Abp på gruppnivå.
FI har tillsynskategoriserat de svenska kreditinstituten för 2019. Genom tillsynskategoriseringen tillämpar FI den europeiska banktillsynsmyndighetens (EBA) riktlinjer.
FI har i år identifierat Skandinaviska Enskilda Banken AB, Svenska Handelsbanken AB, Swedbank AB och Nordea Hypotek AB som övriga systemviktiga företag i Sverige.
EU-kommissionen har den 17 oktober 2018 beslutat att införa den svenska referensräntan Stockholm Interbank Offer Rate (Stibor) i sin förteckning över kritiska referensvärden enligt EU:s förordning om referensvärden. Beslutet är ett viktigt steg i arbetet med att ytterligare stärka den finansiella stabiliteten och förutsättningarna för väl fungerande finansiella marknader i Sverige.
Klimatrelaterade risker är en källa till finansiella risker. Det fastslår det internationella nätverket för klimat och finansmarknad, NGFS, i sin första rapport. Nätverket förtydligar därmed att det anser att det ingår i det uppdrag som centralbanker och tillsynsmyndigheter har att säkerställa att det finansiella systemet har motståndskraft mot klimatrelaterade risker.
Nu publicerar FI mötesanteckningar från branschsamtalet om det andra betaltjänstdirektivet och de hinder, utmaningar och lösningar som aktörer på marknaden upplever.
Att diskutera hur bankerna klarar nästa kris är onekligen ett passande ämne i oktober 2018, precis tio år efter finanskrisens svåraste fas.
Storbritanniens beslut att lämna EU (brexit) den 29 mars 2019 får flera konsekvenser för den svenska finansmarknaden.
God styrning, riskhantering och sunda värderingar är avgörande förutsättningar för välfungerande och stabila banker. ”Brister inom dessa områden kan få förödande konsekvenser för den enskilda banken och i förlängningen även allvarligt skada kundernas och allmänhetens intressen”, sade Noréus.
FI instämmer med utredningen att det är av vikt att verka för att minimera fördröjningen av sanktionsbeslut som är fattade av FN, men avstyrker utredningens förslag att utse FI till beslutande myndighet avseende interimistiska beslut om frysning av tillgångar och ekonomiska resurser.
FI är positiv till EU:s direktivförslag och delar uppfattningen att problemet med för lite rapportering från visselblåsare bör försöka åtgärdas genom att stärka skyddet för visselblåsare på en rad centrala områden.
FI har beslutat att höja buffertvärdet från 2,0 till 2,5 procent. Anledningen är att systemriskerna har ökat.
Finansinspektionen föreslår två förändringar i FI:s föreskrifter om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. För det första ska företag som har tillstånd att lämna bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter också omfattas av amorteringskravet. Det ska också bli möjligt att göra undantag för vissa krediter.
FI presenterar i dag Bankbarometern, en ny rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern kommer fortsättningsvis att publiceras halvårsvis.
Aktörerna på de finansiella marknaderna har en benägenhet att bete sig procykliskt, vilket förstärker konjunktursvängningar och kan förvandla en kraftig konjunkturnedgång till en finanskris. Ett av FI:s uppdrag är motverka den typen av procyklikalitet.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
Erik Thedéens tal i dag på konferensen UBS Annual Nordic Financial Services Conference i Stockholm. Talet hölls på engelska och kommer att översättas till svenska i efterhand.
Finansinspektionen tillstyrker i huvudsak promemorians förslag.
Från 1 september 2018 gäller nya, skärpta regler för företag som erbjuder dyra konsumentlån.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2018.
FI:s styrelse har beslutat att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med motsvarande krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen träder i kraft från och med 31 december 2018.
Finansinspektionen (FI) har beslutat att ge Nordea Bank AB tillstånd att verkställa sin fusionsplan och därmed att flytta bankens huvudkontor till Finland.
Finansinspektionen ger Nordea Bank AB tillstånd att verkställa den fusionsplan som har upprättats med dotterbolaget Nordea Bank Abp där Nordea Bank AB absorberas av Nordea Bank Abp.
EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att åtgärden får införas i Sverige.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 7 punkter under det andra kvartalet 2018. Från 1,64 procent vid utgången av det första kvartalet 2018 till 1,57 procent vid utgången av det andra kvartalet 2018. Trots nedgången under det andra kvartalet fortsätter bruttomarginalen att vara på en hög nivå.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat en korrigerad version av XBRL-taxonomin (version 2.8.1.1).
Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten höjs till 2,5 procent från och med den 19 september 2019.
Den internationella samarbetsgruppen om finansiella åtgärder mot penningtvätt och terrorismfinansiering, FATF, har utvärderat Sveriges regelverk mot penningtvätt och finansisering av terrorism.
Finansinspektionen tillstyrker promemorians lagförslag.
Finansinspektionen har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) vilka kriterier FI kommer att använda för att bedöma väsentligheten av förfallna kreditförpliktelser.
Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i september. FI:s generaldirektör har bestämt att arbetet med att förbereda beslutet ska inriktas så att värdet kan höjas till 2,5 procent om det bedöms nödvändigt. Den kontracykliska bufferten är i nuläget 2,0 procent.
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån utmanas av aktörer med alternativa finansieringsmodeller.