Den 16 december hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).
FI beslutade den 14 december 2015 att inte ändra FI:s föreskrifter (FFFS 2015:5) om kontracykliskt buffertvärde. Det buffertvärde på 1,5 procent som finns angivet i föreskrifterna ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,75 procent.
Onsdagen den 16 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för årets andra möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande. Men kraftigt ökande priser på bostäder innebär att hushållens skulder växer snabbt. Det är en utveckling som innebär att riskerna för den ekonomiska stabiliteten ökar. Därför krävs beredskap för att införa ytterligare åtgärder. Det är några av slutsatserna i FI:s andra stabilitetsrapport för 2015.
Denna FI-analys presenterar en modell för de svenska hushållens skulder. Hushållens skuldsättning är nära kopplad till huspriser och de båda bestäms av räntor och konjunkturutsikter, samt av varandra. Modellens skattade egenskaper är rimliga; modellen reagerar som väntat på chocker och överlag överensstämmer dess historiska prognoser väl med utfallen. Detta gör att vi kan använda modellen som stöd för FI:s analys av hushållens skulder.
FI följer löpande det finansiella systemets sårbarheter. Nu går FI ett steg längre genom att skapa ett system för att gruppera och studera indikatorer för sårbarheter.
FI redovisar i dag för första gången de faktiska kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2015. Publiceringen syftar till att öka tydligheten kring effekten av FI:s kapitalkrav, inklusive pelare 2.
Finansinspektionen och Riksgäldskontoret avstyrker i ett gemensamt remissvar Riksbankens förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken.
FI har tidigare publicerat den metod-PM som FI har tagit fram för att identifiera övriga systemviktiga institut (O-SII) och ange vilket kapitalbuffertkrav det innebär. Nu har FI fattat de formella besluten som riktar sig till Sveriges fyra storbanker (Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) och Swedbank) och som innebär att kapitalbuffertkrav på 2 procent på gruppnivå ska påföras per 1 januari 2016.
Sammanfattning av det tal Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen gav på SNS seminarium om det ekonomiska läget den 19 november 2015.
Debattartikel av Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen, i Dagens Nyheters DN debatt 2015-11-05.
FI har beslutat att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras. Finansinspektionen avser att följa riktlinjerna i sin helhet och har meddelat detta till Eba.
Nästa gång FI ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i december. FI:s styrelse bestämde den 12 oktober 2015 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 1,5 procent.
FI:s vikarierande generaldirektör Martin Noréus höll talet ”Amorteringskrav och riskvikter – två aktuella frågor för makrotillsynen ” på UBS årliga Nordic Financial Services Conference den 10 september 2015.
FI välkomnar nya striktare regler, men anser att delar av förslagen inte uppfyller det huvudsakliga syftet med regleringen, att höja revisionskvaliteten och bidra till finansiell stabilitet.
Finansinspektionen (FI) ska enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar för varje kvartal fastställa ett kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2015.
Finansinspektionen beslutar att erkänna kontracykliska buffertvärden upp till 2,5 procent som har fastställts av behörig myndighet i ett annat EES-land. Berörda företag ska använda dessa buffertvärden vid beräkning av sina företagsspecifika kontracykliska kapitalbuffertar.
I den här rapporten ger Finansinspektionen, tillsammans med Sveriges riksbank och Riksgälden, en övergripande bild av drivkrafterna bakom uppgången i hushållens skuldsättning. En central slutsats i rapporten är att skuldsättningen i stor utsträckning hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden.
När företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden träffades den 15 juni i det Finansiella stabilitetsrådet bidrog myndigheterna med underlag till diskussionen. Underlaget publiceras nu.
Till Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni bidrog Finansinspektionen med ett underlag om sin syn på den framtida utformningen av kapitalkraven för de svenska storbankerna.
FI avser att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras.
FI identifierar Nordea Bank som ett globalt systemviktigt företag (G-SII, Global Systemically Important Institution).
Nästa gång FI ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i september. FI:s styrelse bestämde den 22 juni 2015 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 1,5 procent.
Finansinspektionen (FI) har beslutat att höja den kontracykliska kapitalbufferten för Sverige till 1,5 procent från och med den 27 juni 2016.
Den 15 juni 2015 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).
Måndagen den 15 juni träffas företrädare för regeringen, Riksgälden, Riksbanken samt Finansinspektionen för årets första möte i Finansiella stabilitetsrådet.
FI bedömer att motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande i dagsläget. Svenska banker har höga kapitalnivåer och god tillgång till billig finansiering.
Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten ska vara 1,5 procent från den 27 juni 2016.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2015.