En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaFinansiella stabilitetsrådet
I Finansiella stabilitetsrådet träffas företrädare för regeringen, FI, Riksgälden och Riksbanken regelbundet för att diskutera frågor om finansiell stabilitet, behovet av åtgärder för att motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser och, i händelse av en finansiell kris, behovet av åtgärder för att hantera en sådan situation.
2017
FI erkänner riskviktsgolv för finska bolåneexponeringar
Finansinspektionen har beslutat att erkänna den finska tillsynsmyndighetens beslut att införa ett genomsnittligt företagsspecifikt riskviktsgolv om 15 procent för finska bolåneexponeringar.
Protokoll från möte 5 december
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 5 december 2017 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Räkna ut om du berörs av skärpt amorteringskrav
FI har tagit fram en enkel räknesnurra där du själv kan kolla om du berörs av det skärpta amorteringskravet genom att fylla i dina egna uppgifter. Exemplet är schablonberäknat. För en korrekt kreditprövning krävs kännedom om varje situation för varje hushåll. Det säger alltså inte hur banker kommer att behandla enskilda låneansökningar och kan därför inte ses som ett lånelöfte eller någon garanti för att lånet beviljas.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 5 december
Tisdagen den 5 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2017
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstesten av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2017.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2017
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2017.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade något under det tredje kvartalet jämfört med det andra. I slutet av september var marginalen 1,71 procent jämfört mot 1,73 procent i slutet av juni. Bruttomarginalen är fortsatt på en historiskt hög nivå.
Förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
Finansiella risker och makrotillsyn
Presentationsbilder från Erik Thedéens tal till ekonomistudenter på Campus Gotland.
Erik Thedéen: Risktagande och tillsyn
FI:s generaldirektör Erik Thedéens tal om risktagande och tillsyn som hölls på Handelshögskolan i Göteborg.
FI:s arbete med hållbarhetsfrågor 2017
FI har under 2017 arbetat med frågor kring det internationella arbetet med att skapa enhetliga definitioner, mätmetoder, fört diskussion med delar av finansbranschen om scenarioanalyser som verktyg för att identifiera risker, och med olika konsumentrelaterade frågor med fokus på hållbarhetsinformation inom fondsparande.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 25 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
Erik Thedéen: Riskkänsligt krav kan fungera som en buffert
"Syftet med ett riskkänsligt kapitalkrav är att långsiktigt värna förmånstagarskyddet genom att säkerställa att ett företag har dels tillräckliga buffertar för att kunna hantera svåra situationer, dels incitament att kontrollera, hantera och styra riskerna i verksamheten. På så sätt minskar risken för att finansiellt svaga företag tar för stora risker. Men det minskar också risken för att finansiellt starka företag tvingas till drastiska åtgärder i ett allvarligt marknadsläge. Ett riskkänsligt kapitalkrav är därmed ett viktigt bidrag i att både uppnå en tillfredsställande säkerhet för att ett företag ska kunna uppfylla vad det har lovat och en långsiktigt tillfredsställande avkastning". Så inledde Erik Thedéen sitt anförande på Livdagen i Stockholm.
Debattartikel i DN 23 oktober 2017: Amorteringskravet behöver skärpas
Innan sommaren skickade Finansinspektionen (FI) ett förslag till skärpt amorteringskrav på remiss. Sedan dess har bostadsmarknaden gått in i en lugnare fas. Det finns till och med tecken på fallande priser på vissa typer av bostäder i några områden. Detta används nu som argumentför att stoppa FI:s förslag. Det är inte oväntat.
Skärpt amorteringskrav föreslås gälla från mars 2018
Finansinspektionens förslag till ett skärpt amorteringskrav har varit på remiss. Flera remissinstanser har anfört att bolåneföretagen behöver tid för att utbilda sin personal, bygga upp systemstöd och ta fram nödvändig dokumentation. Därför kommer ikraftträdandet att vara senarelagt till den 1 mars 2018, i det förslag som generaldirektören lämnar till FI:s styrelse.
Thedéen: Makrotillsynens roll i Sverige
”Finanskrisen 2008-09 visade hur sårbart det internationella finansiella systemet var och fick enorma konsekvenser för västvärldens ekonomier. Även om traditionella stabiliseringspolitiska verktyg som penning- och finanspolitik kunde mildra krisen, så hade de inte lyckats förhindra den riskuppbyggnad som skedde under den långa perioden dessförinnan. Krisen blev därför startskottet för att utveckla makrotillsynen, som syftar till att minska riskerna för och konsekvenserna av finansiella kriser.” Så inledde Erik Thedéen sitt tal på Finansdagen i Stockholm.
IMF om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
Remissvar: Nya skatteregler för företagssektorn
FI tillstyrker förslaget om nya skatteregler för företagssektorn.
Erik Thedéen: Makroekonomisk stabilitet och hushållens skulder
”Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. Både i ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt kvarstår obalanserna på bostadsmarknaden. Tillsammans med det globalt låga ränteläget bidrar det till ett drivhus för ökade skulder. Hushållens skulder har ökat snabbt under en längre tid och det är fortsatt många nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sin inkomst.” Det sa Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), när han talade vid Swedbanks Finansfrukost i Karlstad i dag.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2017
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2017.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade något under det andra kvartalet jämfört med det första. Under det andra kvartalet var marginalen 1,73 procent jämfört med 1,72 procent under det första kvartalet. Det är en del i längre trend med stigande bruttomarginal på boräntor sedan 2011. Bruttomarginalen är i dag på en historiskt hög nivå.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 14 juli att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
De fyra storbankerna fortsatt systemviktiga företag
De fyra företagsgrupperna Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank identifieras även i år som övriga systemviktiga företag (O-SII).
FI:s kapitalbedömningsmetod inom pelare 2 vid värdepapperisering
Finansinspektionen anser att en åtgärd inom pelare 2 är nödvändig som en säkerhetsspärr för att begränsa konsekvenserna för det samlade kreditutbudet vid systemkritisk värdepapperisering. I dag publiceras den metod som FI avser att använda i bedömningen.
Förslag till ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 12 juni
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 12 juni.
FI:s syn på den finansiella stabiliteten och riskerna för finansiella obalanser
Sverige har ett unikt ekonomiskt läge. Det sa Erik Thedéen vid en utfrågning i Finansutskottet i dag.
Debattartikel i DN 31 maj 2017: Skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter
Svensk ekonomi befinner sig i ett unikt läge. I Finansinspektionens (FI:s) stabilitetsrapport som presenteras i dag framgår det att inkomsterna och sysselsättningen stiger, räntorna är rekordlåga och värdet på hushållens tillgångar växer. Framför allt har bostadspriserna ökat. Under de senaste tre åren har bostadspriserna ökat med drygt 40 procent.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.
FI-analys 11: Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav
Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2017
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2017.
Kommersiella fastigheter och finansiell stabilitet
FI:s generaldirektör Erik Thedéens tal om kommersiella fastigheter och finansiell stabilitet som framfördes på konferensen DI Bank i Stockholm den 10 maj 2017.
Svenska bankkrav för finansiell stabilitet bör värnas
De svenska regelverken för kapitaltäckning och krishantering är väl utformade för att minska risken för finansiella kriser och säkerställa en effektiv hantering om en kris ändå skulle uppstå. Det skriver Finansinspektionen (FI) och Riksgälden i en gemensam rapport och pekar på att Sverige bör värna den nationella utformningen av bankkraven i kommande EU-förhandlingar.
Remissvar på Utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning
Finansinspektionen (FI) tillstyrker förslagen till regler för när Riksbanken ska ha möjlighet att ta upp lån för att förstärka valutareserven. Att upplåning endast får ske om valutareserven har använts i likviditetsstödjande åtgärder ger en rimlig balans mellan behovet av att Riksbanken har tillräckliga medel tillgängliga för att med kort varsel kunna ge likviditetsstöd i utländsk valuta och principen att staten inte binder mer medel i öronmärkta fonder än nödvändigt.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 27 april att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla.
Erik Thedéen i EU-parlamentet om nya bankregler
Erik Thedéen kommenterar i dag EU-kommissionens förslag till uppdaterad bankreglering vid en utfrågning i Bryssel i EU-parlamentets utskott för Ekonomi och valutafrågor (ECON).
Tillsynen över bankerna
Årets tillsynsrapport beskriver på ett övergripande plan det svenska banksystemet, hur FI arbetar med tillsyn och ett antal aktuella riskområden som just nu är i fokus.
Ytterligare verktyg för makrotillsyn
FI tillstyrker promemorians lagförslag om ytterligare verktyg för makrotillsyn. Förslagen utökar FI:s möjligheter att vidta åtgärder.
FI:s remissvar om resolutionsavgift
Finansinspektionen (FI) avstyrker förslagen att ta bort målnivån för resolutionsreserven och slopa den planerade riskavgiften. En permanent resolutionsavgift går inte att motivera utifrån syftet med resolutionsramverket. Resolutionsavgiften bör därför tas bort när målnivån nås, i enlighet med gällande regler.
FI-analys 10: Amorteringskravet har minskat hushållens skulder
Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.
FI och Agenda 2030
FI har i hållbarhetsarbetet så här långt lagt huvudfokus på klimatfrågan. Utifrån de erfarenheter från detta som successivt växer fram, kan arbetet sannolikt tillämpas på flera hållbarhetsaspekter.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 29 mars 2017 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
FI-analys 9: Hushållens räntebindningstid – en ekonomisk sårbarhet?
Svenska hushåll har stora skulder till rörlig ränta. Det gör dem räntekänsliga eftersom stigande räntor kan minska deras månatliga marginaler märkbart. Svensk ekonomi befinner dessutom sig i ett ovanligt läge med mycket låga räntor och låga kostnader för att binda räntan. Många hushåll skulle därför kunna tjäna på att binda en större del av sina lån.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2016
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2016.
FI-analys 8: Sårbarhetsindikatorer för likviditet
De sårbarhetsindikatorer FI identifierar i denna analys visar på en något förhöjd sårbarhet inom likviditetsområdet. Ett flertal indikatorer bidrar till detta.
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i mars
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i mars. Förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
2016
Beslut om erkännande av makrotillsynsåtgärder i två EU-länder
FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Estland och Belgien.
Översyn av systemriskbufferten vartannat år
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de fyra storbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank.
Protokoll från möte 7 december
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte 7 december 2016 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 12 december 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som ska börja tillämpas den 19 mars 2017 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
Ny överenskommelse om finansiell stabilitet och krishantering
På finansiella stabilitetsrådets möte i dag undertecknade företrädarna för Finansdepartementet, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret en överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Den svenska ekonomin är stark. Men konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av ett stigande resursutnyttjande i kombination med mycket låga räntor är svårbedömda och det finns risk för att obalanser byggs upp. Dessa är svåra att identifiera och värdera, men mycket viktiga att följa.
ESRB varnar åtta länder för sårbarheter på fastighetsmarknaden
Europeiska systemrisknämnden, ESRB, har publicerat en varning till åtta länder, däribland Sverige, om sårbarheter på fastighetsmarknaden relaterade till hushållens skulder och fastighetsprisutvecklingen.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2016
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2016.
IMF klar med sin utvärdering av den svenska finansiella sektorn
Internationella valutafonden (IMF) har under 2016 genomfört en granskning, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program) av den svenska finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet. IMF beskriver brister och risker som har identifierats och ett antal rekommendationer om åtgärder för att ta hand om dessa.
FI-analys 7: Bruttosoliditet som minimikrav minskar bankernas buffertar
Ett krav på bruttosoliditet kan bidra positivt till den finansiella stabiliteten i goda tider genom att göra bankers kapitaltäckning mer robust. Men utformat som ett minimikrav riskerar det också att minska utrymmet för banker att hantera förluster och återställa sitt kapital innan banken bryter mot minimikraven. Det innebär en ökad risk för brott mot minimikraven, vilket skulle försämra den finansiella stabiliteten i stressade lägen.
Hur kan finanssektorn bidra till en hållbar utveckling?
Finansinspektionen publicerar i dag två rapporter om hållbarhet. De utgör tillsammans en redovisning av det regeringsuppdrag som FI fick tidigare i år om att arbeta vidare med hållbarhetsfrågorna, deras koppling till finansiell reglering och tillsyn, samt hur tillsynen konstruktivt kan bidra till en hållbar utveckling.
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i december
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i december. FI:s styrelse har beslutat att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
IMF om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
FI-analys 6: Sårbarhetsindikatorer inom försäkringssektorn
FI har identifierat ett antal kvantitativa indikatorer för att peka ut faktorer inom försäkringssektorn som skulle kunna påverka den finansiella stabiliteten. Indikatorerna visar att motståndskraften var god hos försäkringssektorn vid årsskiftet.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 12 september 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet.
Derivatmarknader, clearing och finansiell stabilitet
FI:s generaldirektör Erik Thedéens anförande Derivatmarknader, clearing och finansiell stabilitet.
IMF:s utvärdering av det svenska finansiella systemet
Under 2016 genomför Internationella valutafonden, IMF, en särskild granskning av den svenska finansiella sektorn för att bedöma dess stabilitet och identifiera potentiella sårberheter, en så kallad Financal Sector Assessment Program (FSAP).
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2016
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2016.
FI slår fast stresstestmetod för att bedöma kapitalplaneringsbuffert
FI har nu fattat beslut om den stresstestmetod som ska ligga till grund för att bedöma vilken kapitalplaneringsbuffert de största bankföretagen i Sverige ska ha. Metoden, som beskrivs i en ny promemoria, bygger på det förslag som FI skickade ut för synpunkter den 9 maj i år.
De fyra storbankerna fortsatt systemviktiga företag
De fyra företagsgrupperna Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank identifieras även i år som övriga systemviktiga företag (O-SII).
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i september
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i september. FI:s styrelse har beslutat att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
FI följer utvecklingen
Finansinspektionen följer utvecklingen efter folkomröstningen om EU i Storbritannien.
Kommentar efter folkomröstningen i Storbritannien
Finansinspektionen följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och har en löpande dialog med Finansdepartementet, Riksbanken och Riksgälden. Vi har beredskap och täta kontakter med de svenska bankerna.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 20 juni 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 7 juni 2016
Den 7 juni hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt.
Yttrande över promemorian Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder
Det är viktigt att nya regler och krav, som krav på nedskrivningsbara skulder, som införs genom lagen om resolution utgör en del av en väl avvägd helhet tillsammans med FI:s tillsyn och de kapitalkrav som banker underställs i dagsläget, det skriver FI i sitt yttrande över Riksgäldens promemoria Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder (Dnr RG 2016/425).
FI-analys 5: Makroekonomiska effekter av skuldkvotstak
I takt med att huspriserna har ökat har hushållens skulder i förhållande till deras inkomster – de så kallade skuldkvoterna – också ökat. Ett skuldkvotstak kan bromsa denna utveckling.
Stabiliteten i det finansiella systemet
FI bedömer att motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande, men sårbarheter kvarstår.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2016
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2016.
Nya metoder för bankernas riskvikter och kapitalkrav beslutade
FI har nu fastställt de metoder som kommer att användas i tillsynen av bankernas interna modeller för företagsexponeringar. Bankerna bör fortsättningsvis utgå från att minst vart femte år är ett nedgångsår när de beräknar sannolikheten för fallissemang. Dessutom inför FI ett löptidsgolv på 2,5 år för de banker som använder den avancerade internmetoden.
Yttrande över promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet
Finansinspektionen (FI) begränsar sitt yttrande till frågan om avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser. De övriga delarna av promemorian berör inte direkt FI:s ansvarsområden.
Debattartikel i Dagens Nyheter den 19 april 2016
Finansinspektionens uppdrag att motverka finansiella kriser och obalanser, ofta kallat makrotillsyn, bör förtydligas. En fråga är vilka verktyg som behövs. En annan är hur ansvaret bör fördelas mellan FI och regeringen.
Remissvar på Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015
FI har lämnat sitt remissvar på Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015 (2015/16:RFR6), som Marvin Goodfriend och Mervyn King gjort på uppdrag av finansutskottet.
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i juni
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i juni. FI:s styrelse bestämde den 18 april 2016 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
IMF utvärderar stabilitet och funktionsförmåga på finansmarknaden i Sverige
Internationella valutafonden (IMF) kommer på inbjudan från Finansdepartementet och Riksbanken att besöka Sverige såväl i mitten av april som i augusti för att genomföra en särskild granskning av den finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). I sin rapport kommer IMF att ta upp de brister och risker som eventuellt framkommer och föreslå åtgärder för att ta hand om dessa.
Tidsplan för amorteringskrav
I dag enades Finansutskottet om hur amorteringskravet för nya bolån ska se ut. Det blir ett undantag för nyproduktion av bostäder, men med en tidsgräns på fem år.
Ramverk för makrotillsyn och FI:s syn på kapitalkrav
När Erik Thedéen i dag talade på “Bank och Finans”, en konferens arrangerad av tidningen Affärsvärlden, fokuserade han på två områden. Dels FI:s behov av tydligare och bredare befogenheter när det gäller makrotillsyn, dels på FI:s förslag i syfte att strama upp bankernas användning av s.k. interna modeller när man beräknar sina kapitalbehov.
Hur mycket kapital ska svenska banker ha?
Finansinspektionen ställer tuffare krav på bankernas interna modeller. "Vi kommer att behöva vara ännu tuffare i vår tillsyn än tidigare och vara ännu tydligare med våra förväntningar på bankerna." Det säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett anförande på ett möte med titeln "Hur mycket kapital ska bankerna ha".
Klimatförändringar och finansiell stabilitet
Sverige och svenska finansföretag har ganska små exponeringar mot klimatrisker. I dagsläget är därför risken är låg för finansiella stabilitetsproblem.
Kapitalkrav inom pelare 2 för löptidsantaganden
FI avser att införa löptidsgolv på 2,5 år inom pelare 2 för banker som har tillstånd att använda den så kallade avancerade internmetoden.
FI:s tillsyn över bankernas beräkningar av riskvikter för företagsexponeringar
FI inför en ny bedömningsmetod för att utvärdera bankernas beräkningar av riskvikter generellt och framför allt för företagsexponeringar.
FI föreslår nytt ramverk för makrotillsynsåtgärder
FI ska ha rätt att föreslå åtgärder, regeringen ska godkänna förslagen, och Finansutskottet ska utvärdera FI:s arbete. Detta förslag presenterar FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett tal i Finansutskottet i dag.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2015
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2015.
Förslag till ändring av föreskrifter om kontracyklisk kapitalbuffert
Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten ska vara 2 procent från den 19 mars 2017.
