En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaNyheter Finansiell stabilitet
2014
FI:s metoder för bedömning av enskilda risktyper inom pelare 2
Finansinspektionen beskriver i en promemoria vilka metoder som FI har för avsikt att använda för att beräkna kapitalkravet för tre viktiga risktyper inom ramen för pelare 2.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande. Trots oro i omvärlden har bankerna bra motståndskraft och tillgång till finansiering.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI ska enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar för varje kvartal fastställa ett kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde.
Bruttosoliditetskrav för svenska banker
FI anser att ett bruttosoliditetskrav kan fylla en viktig funktion för att upprätthålla den finansiella stabiliteten i Sverige som en säkerhetsspärr som sätter ett golv för hur lågt kapitalkravet kan falla relativt bankernas bruttotillgångar.
Martin Andersson: Sverige behöver inte gå före med bruttosoliditet
Sverige ska inte gå före eller införa högre krav på bruttosoliditet än resten av EU, säger Martin Andersson på SvD Bank Summit i dag. Det nya kravet är bra men ska bara fungera som ett golv för hur lågt bankernas riskvägda kapitalkrav får sjunka. Därför räcker i dagsläget den nivå på tre procent som diskuteras i EU.
Kapitalkrav för banker, tredje kvartalet
FI offentliggör i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2014.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 11 november
Den 11 november 2014 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).
Åtgärder mot hushållens skuldsättning – amorteringskrav
FI bedömer att ett amorteringskrav som tillämpas på ett flexibelt sätt på sikt stärker hushållens motståndskraft mot störningar. Dels dämpar det bostadspriserna och bidrar till en långsammare skuldtillväxt, dels innebär högre amorteringar att hushållen minskar sina skulder och därmed räntekostnader.
Stabilitetsrisker kopplade till hushållens skuldsättning
FI bedömer att riskerna med hushållens skulder inte är alarmerande i dagsläget. Däremot finns det makroekonomiska risker med den ökande skuldsättningen bland hushållen.
Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner
Nya bolånetagare amorterar i större utsträckning efter att bankerna från och med den 1 juli 2014 infört individuellt anpassade amorteringsplaner. Den pågående mediedebatten om amorteringar och att Svenska Bankföreningen har skärpt sina rekommendationer kring amorteringar kan även ha bidragit till de ökade amorteringarna.
Finansinspektionens syn på ett amorteringskrav
Hushållens skulder utgör inget hot mot den finansiella stabiliteten men däremot ökar de makroekonomiska riskerna. Ett amorteringskrav kan, om det är utformat på ett flexibelt sätt, minska dessa risker.
Svenska banker klarar europeiskt stresstest
Svenska storbanker klarar av ett kraftigt försämrat läge i omvärlden. Dessutom är deras utlåning av bra kvalitet. Det är resultatet av det stresstest som Finansinspektionen (FI) gjort av de svenska storbankerna på uppdrag av den Europeiska bankmyndigheten (Eba).
FI redovisar Ebas stresstest av svenska storbanker
På söndag den 26 oktober klockan 12 kommer FI att redovisa hur de svenska storbankerna har klarat Europeiska bankmyndighetens (Eba) stresstest. FI kommer också publicera utfallet av den undersökning av bankernas krediter (AQR) som gjorts. Resultatet kommer att redovisas på koncernivå för varje bank.
Kapitalkrav för svenska banker
Finansinspektionen presenterar i en promemoria ställningstaganden som syftar till att det svenska banksystemet ska stå starkare rustat för att kunna stå emot framtida finanskriser.
Förslag till föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) föreslår att det kontracykliska buffertvärdet ska vara 1,0 procent. Värdet fastställs genom en bestämmelse i nya föreskrifter.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Sverige har ett stort och sammanlänkat finansiellt system som domineras av fyra storbanker. Ett flertal åtgärder har vidtagits de senaste åren för att stärka stabiliteten och FI anser att motståndskraften i det finansiella systemet i dagsläget är tillfredsställande.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets andra möte
Den 23 maj 2014 hade Finansiella stabilitetsrådet sitt andra möte. Ett protokoll från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).
Kommuniké från Finansiella stabilitetsrådets möte den 23 maj
Finansiella stabilitetsrådet har i dag hållit sitt andra möte där företrädare för regeringen, FI, Riksgälden och Riksbanken diskuterat frågor om finansiell stabilitet. Efter mötet publicerade rådet en kommuniké (se länk nedan).
Kapitalkrav för svenska banker
Den 3 april 2014 presenterade regeringen ett lagförslag om förstärkta kapitaltäckningsregler. Enligt förslaget ska de nya reglerna huvudsakligen träda i kraft den 1 augusti 2014. Förslaget ger FI bemyndigande att besluta om ett flertal frågor som sammantaget har en stor påverkan på bankernas kapitalkrav. FI ger nu besked om hur kapitalkraven kommer att vara utformade.
Höjda riskvikter för bolån i verksamhet i Norge
Det norska Finanstillsynet har publicerat ett förslag på hur de avser att vidta ett antal åtgärder för att höja riskvikterna för bolån. Finansinspektionen (FI) har i samband med detta fått en fråga om hur vi ser på detta och vårt ställningstagande till reciprocitet vad gäller de metoder som Finanstillsynet kommer att fastställa.
FI ger inte undantag från Basel 1-golvet
Det är inte lämpligt att ge bankerna möjlighet till undantag från det så kallade Basel 1-golvet. FI vill även fortsättningsvis säkerställa att banksystemet är tillräckligt motståndskraftigt, något som värnar den finansiella stabiliteten.
ESRB vägleder om makrotillsyn
Europeiska systemrisknämnden, ESRB, ger vägledning för hur EU-länderna kan använda makrotillsynsverktygen. Finansinspektionen (FI) har nyligen fått ett förnyat uppdrag att arbeta med finansiell stabilitet. Det innebär både tillsyn av de finansiella företagen och ett samlat ansvar för samtliga så kallade makrotillsynsverktyg.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets första möte
Den 10 februari hade Finansiella stabilitetsrådet sitt första möte. Protokollet finns nu tillgängligt (se nedan).
2013
Så kan FI minska riskerna med hushållens skuldsättning
Försiktighetsskäl talar för att det är motiverat att överväga ytterligare åtgärder relativt snabbt om vi ser att skuldökningstakten är fortsatt hög. FI bedömer att en höjning av riskviktsgolvet för bolån bör prioriteras framför en fullt påslagen kontracyklisk buffert. Det är däremot viktigt att ha realistiska förväntningar om vad FI kan åstadkomma för att minska hushållens skuldsättning givet de verktyg FI förfogar över.
Risker i det finansiella systemet 2013
Svenska banker står relativt starka, men är fortsatt sårbara för störningar på de finansiella marknaderna och utvecklingen i euroområdet innebär fortsatt en risk för det svenska finansiella systemet.
PM 3 – Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige
Sammantaget visar analysen att en lägre andel av hushållen tar nya lån med höga belåningsgrader och att amorteringsbeteendet har förbättrats bland hushåll med höga belåningsgrader.
PM 5 – Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden
Enskilda hushåll visar på god motståndskraft, i alla fall på längre sikt. På kort sikt finns däremot risker för individuella hushåll i stressade situationer.
PM 1 – Förklaringar till utvecklingen av hushållens skuldsättning sedan mitten av 1990-talet
FI bedömer att fundamentala reala efterfråge- och utbudsfaktorer förklarar en stor del av uppgången i hushållens skuldsättning men att generösare kreditgivningsnormer troligtvis också har understött utvecklingen.
PM 2 – Analys av spridningen av hushållens skuldsättning
Riskerna med hushållens aggregerade skuldsättning i samhället kan se olika ut beroende på hur skulderna är fördelade. En analys av spridningen i hushållens skuldsättning visar att skuldkvoten har ökat trendmässigt för alla inkomstgrupper och att vissa hushållsgrupper är mycket sårbara. Risken för större kreditförluster på bostadslån bedöms däremot vara liten.
Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden
På uppdrag av Samverkansrådet har en av Finansinspektionen och Riksbanken gemensam analysgrupp tillsatts för att analysera risker kopplade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden. Slutsatser kring analysarbetet motiverar till att överväga ytterligare åtgärder för att hantera riskerna med hushållens höga skuldkvot.
Beslut om riskviktsgolv för svenska bolån
FI inför ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån. Golvet införs som en tillsynsåtgärd inom den så kallade pelare 2.
FI:s roll i ett ramverk för finansiell stabilitet
Makrotillsyn är inget nytt utan har alltid ingått i det traditionella tillsynsarbetet. Det sa Martin Andersson på konferensen Bank & Finans Outlook den 20 mars.
Martin Andersson: Ett stabilt finansiellt system kräver både mikro- och makrotillsyn
Mikro- och makrotillsyn går inte att särskilja i praktiken. Det är två perspektiv med samma mål, att uppnå finansiell stabilitet. Det konstaterade FI:s generaldirektör Martin Andersson vid ett anförande för Sparbankernas Riksförbund.
2012
Risker i det finansiella systemet 2012
Finansinspektionens (FI:s) riskrapport 2012 har fortsatt fokus på oron på de finansiella marknaderna där den största risken för det svenska finansiella systemet alltjämt är en fördjupad statsfinansiell kris i Europa.
2011
Risker i det finansiella systemet 2011
Sverige har klarat sig relativt väl i en turbulent tid men risknivån i det svenska finansiella systemet har ökat. Osäkerheten i omvärlden gör att bankers likviditetsrisker och livförsäkringsföretagens påverkan av det låga ränteläget fortsatt är i fokus. Finansinspektionen ser också en risk i att försäljningen av komplexa produkter till konsumenter ökar.
2010
Risker i det finansiella systemet 2010
FI lyfter i denna rapport fram de viktigaste riskerna för den finansiella stabiliteten, för konsumentskyddet och för de finansiella marknadernas funktionssätt.
2009
Risker i det finansiella systemet 2009
Finansinspektionen flaggar för flera potentiella risker som noggrant måste bevakas. Ett riskområde som lyfts fram i den nya rapporten, "Risker i det finansiella systemet" är bolånemarknaden - där FI har påbörjat en granskning.
2008
Finanssektorns stabilitet (2008:18)
FI konstaterar att de fyra storbankerna klarar lågkonjunkturen. Bankerna har förutsättningar att klara kapitaltäckningskraven även om det skulle bli en en allvarlig recession i Sverige och Baltikum.
Marknadsoron och de svenska bankerna (2008:9)
De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den turbulens som råder på de finansiella marknaderna. Det visar rapporten Marknadsoron och de svenska bankerna.
2007
Finanssektorns stabilitet (2007:16)
De svenska bankerna är marginellt exponerade mot de tillgångar som påverkas mest av höstens marknadsturbulens. De ökade riskerna finns snarare i utlåningen i Baltikum.
2006
Finanssektorns stabilitet 2006 (2006:14)
De svenska bankerna har en stark finansiell ställning och livbolagen en god motståndskraft. Den bedömningen gör Finansinspektionen i rapporten Finanssektorns stabilitet 2006.
2005
Finanssektorns stabilitet 2005 (2005:10)
De yttre betingelserna för finansföretag och finansmarknader, internationellt och i Sverige, är gynnsamma. De består bland annat i en relativt god ekonomisk tillväxt, låg och stabil inflation och låga räntor, en bild som enligt flertalet bedömare förväntas bestå de närmaste åren.
Finanssektorns krisberedskap (2005:3)
Finansinspektionen har sedan 2000 bedrivit övningar, arrangerat seminarier och genomfört analyser i syfte att stärka den finansiella sektorns krisberedskap för operativa risker av samhällshotande karaktär.
2004
Finanssektorns stabilitet 2004 (2004:9)
Finansiell reglering och tillsyn innebär ibland komplicerade avvägningsproblem och målkonflikter, särskilt när de finansiella marknaderna präglas av stora och snabba förändringar. Både när det gäller systemskyddsdimensionen och konsumentskyddsdimensionen ställs idag delvis nya frågor på dagordningen som innebär behov av nya metoder, arbetsformer och prioriteringar.
Hushållens ökade lån – en riskanalys (2004:6)
Utlåningen till hushållen har ökat i hög och ganska jämn takt – kring 10 procent per år - under flera års tid. Framför allt är det utlåning till bostäder som ökat. Drivkraften har varit historiskt låga räntor med stigande bostadspriser och högre finansieringsbehov som följd.
2003
Finanssektorns stabilitet 2003 (2003:3)
Trots de senaste årens svaga konjunktur uppvisar bankerna överlag goda resultat med stigande räntenetton och låga kreditförluster. Däremot har livförsäkringsbolagen varit under stark press, huvudsakligen till följd av den fleråriga börsnedgången.
2002
Finanssektorns stabilitet (2002:7)
Konjunkturbedömare har en längre tid varit i stort sett överens om att en ekonomisk återhämtning är på väg. På senare tid har dock den bilden förändrats;tillväxtprognoserna har dämpats och den förväntade uppgången skjuts framåt i tiden. Detta har betydelse för bedömningen av stabiliteten i de svenska finansiella företagen.
2001
Finanssektorns stabilitet (2001:6)
Den finansiella sektorn står nu inför det ”stresstest” som varje lågkonjunktur innebär. Den nedgång i världskonjunkturen som varit tydlig sedan i vintras har successivt blivit allt mer markant, inte minst i skuggan av terrordåden i USA i september.
