Särskilda pm och beslut

Här publicerar vi viktiga pm och beslut som antas ha särskilt stort allmänintresse.

2018

Översyn av systemriskbufferten vartannat år

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de tre storbankerna,  SEB, Handelsbanken och Swedbank efter att Nordea bytt legal hemvist för moderbolaget.

FI:s arbete med hållbarhetsfrågor 2018

FI har under 2018 genomfört ett antal tillsynsaktiviteter på området, bland annat när det gäller information om hållbarhet på den svenska fondmarknaden. Under året har arbetet inriktats på att integrera hållbarhetsfrågorna i den löpande tillsynen, ett arbete som kommer att fortsätta och intensifieras. Därutöver har FI tagit en pådrivande roll i det allt intensivare internationella arbetet, som är en förutsättning för att komma vidare i ett antal viktiga frågor på området.

Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån

2018-08-23 | ESRB Bolån EBA

FI:s styrelse har beslutat att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med motsvarande krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen träder i kraft från och med 31 december 2018.

Tillstånd att verkställa fusionsplan för Nordea

Finansinspektionen ger Nordea Bank AB tillstånd att verkställa den fusionsplan som har upprättats med dotterbolaget Nordea Bank Abp där Nordea Bank AB absorberas av Nordea Bank Abp.

EU-kommissionens beslut om riskviktsgolvet för svenska bolån

2018-08-14 | ESRB Bolån EBA

EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det  innebär att åtgärden får införas i Sverige.

Förutsättningar för nya bolåneaktörer

Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån utmanas av aktörer med alternativa finansieringsmodeller.

EU-underrättelse om förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån

2018-05-25 | ESRB Bolån EBA

FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, EU-rådet, EU-kommissionen, ESRB och EBA om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.

Ställningstagande om tidpunkter för att fastställa växelkursen vid tillämpningen av prospektregelverket

Till följd av den senaste tidens kursförändringar mellan euron och svenska kronan har det uppstått osäkerhet på den svenska obligationsmarknaden om vilka bilagor till prospektförordningen som ska användas vid upprättande av prospekt.

FI publicerar pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor

FI har nu publicerat den bedömningsmetod som myndigheten avser att tillämpa i tillsynen av likviditetstäckningskvot i enskilda valutor för de största svenska bankerna som tillhör tillsynskategori 1 och 2.

FI:s syn på revisionsrätten för verksamhet som läggs ut på molntjänstleverantörer

Tillgången till molntjänster har visat sig vara viktig för såväl små nystartade företag som för stora väletablerade aktörer. Ett ökat användande av molntjänster kan bidra till att sänka inträdesbarriärerna till finanssektorn, möjliggöra konkurrens, i vissa fall skapa stabilare it-miljöer och i slutändan medverka till bättre och billigare finansiella tjänster för konsumenter. Men molntjänster innebär också risker som måste hanteras. De krav som finns på finansiella företags förmåga att hantera sina risker, gäller därför också när de använder molntjänster.

2017

FI:s pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor

EU:s minimikrav på likviditetstäckningskvot omfattar inte minimikrav i enskilda valutor. Finansinspektionen (FI) anser att det fortfarande finns behov av likviditetsbuffertar i reservvalutorna euro och US-dollar för större svenska banker. FI remitterar därför en promemoria som beskriver de ställningstaganden som myndigheten avser att tillämpa i tillsynen av svenska bankers likviditetstäckningskvot i enskilda valutor.

FI avslutar undersökningar av storbanker om Panamadokumenten

FI har avslutat de undersökningar av Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank som myndigheten inledde med anledning av de uppgifter som förekom i de så kallade Panamadokumenten.

FI:s arbete med hållbarhetsfrågor 2017

FI har under 2017 arbetat med frågor kring det internationella arbetet med att skapa enhetliga definitioner, mätmetoder, fört diskussion med delar av finansbranschen om scenarioanalyser som verktyg för att identifiera risker, och med olika konsumentrelaterade frågor med fokus på hållbarhetsinformation inom fondsparande.

Tillstånd för SEB att förvärva egendom

FI ger SEB AB tillstånd att förvärva egendom från sitt tyska dotterbolag SEB AG som bedriver bankrörelse i Tyskland.

FI:s kapitalbedömningsmetod inom pelare 2 vid värdepapperisering

Finansinspektionen anser att en åtgärd inom pelare 2 är nödvändig som en säkerhetsspärr för att begränsa konsekvenserna för det samlade kreditutbudet vid systemkritisk värdepapperisering. I dag publiceras den metod som FI avser att använda i bedömningen.

FI avslutar undersökning av Swedbank

FI har undersökt Swedbank AB:s efterlevnad av regler för att identifiera och hantera intressekonflikter samt styrning, riskhantering och kontroll i anslutning till dessa. FI har i undersökningen funnit vissa brister i Swedbanks hantering. FI anser dock inte att banken har åsidosatt sina skyldigheter enligt lagar och regler på ett sådant sätt att det finns anledning för Finansinspektionen att ingripa.

Ett ramverk för konsumentskyddet

FI arbetar för ett finansiellt system som är stabilt och präglas av förtroende. Det ska också ha väl fungerande marknader som tillgodoser behoven av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Det förutsätter stabila finansiella företag, tydlig information till konsumenter och produkter som utvecklas och säljs med hänsyn tagen till konsumenters behov och förutsättningar.

FI:s syn på automatiserad rådgivning

Det är sannolikt att automatiserade tjänster kommer att spela en allt större roll på finansmarknaden. FI ser en webbaserad marknad med förenklad rådgivning som ett steg i rätt riktning mot en oberoende rådgivningsmarknad som når en bred kundkrets.

2016

Översyn av systemriskbufferten vartannat år

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de fyra storbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank.

Nya metoder för bankernas riskvikter och kapitalkrav beslutade

FI har nu fastställt de metoder som kommer att användas i tillsynen av bankernas interna modeller för företagsexponeringar. Bankerna bör fortsättningsvis utgå från att minst vart femte år är ett nedgångsår när de beräknar sannolikheten för fallissemang. Dessutom inför FI ett löptidsgolv på 2,5 år för de banker som använder den avancerade internmetoden.

Tillstånd för Nordea att verkställa fusionsplan

Nordea Bank AB har ansökt om tillstånd att få verkställa tre fusionsplaner. Fusionerna rör absorption av tre helägda dotterbolag som bedriver bank- och värdepappersrörelse i Danmark, Finland respektive Norge.

2015

FI:s syn på öppenheten i handeln med företagsobligationer kvarstår

2015-11-11 | Nyheter Marknad

En ändrad praxis för offentliggörande av information om handel med företagsobligationer infördes den 2 februari 2015. FI har under hösten utvärderat effekterna av detta och beslutat att praxisen ska vara oförändrad.

Drivkrafter bakom hushållens skuldsättning

I den här rapporten ger Finansinspektionen, tillsammans med Sveriges riksbank och Riksgälden, en övergripande bild av drivkrafterna bakom uppgången i hushållens skuldsättning. En central slutsats i rapporten är att skuldsättningen i stor utsträckning hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden.

FI publicerar metoder för bedömning av kapitalkrav för tre risktyper

FI har nu bestämt de metoder som kommer att användas för att bedöma bankernas kapitalkrav inom pelare 2 för tre betydelsefulla risktyper. Metoderna rör kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i bankboken och pensionsrisk. FI har tagit hänsyn till de yttranden som inkommit på den remisspromemoria som publicerades i december 2014 och gjort vissa förändringar. Promemorian innehåller också en uppdaterad konsekvensanalys.

Kommuninvests obligationer får räknas som tillgångar på nivå 1

Obligationer som ges ut av Kommuninvest får behandlas som tillgångar på nivå 1 enligt reglerna för likviditetstäckning, förutsatt att de uppfyller övriga krav på likvida tillgångar.

2014

Åtgärder mot hushållens skuldsättning – amorteringskrav

FI bedömer att ett amorteringskrav som tillämpas på ett flexibelt sätt på sikt stärker hushållens motståndskraft mot störningar. Dels dämpar det bostadspriserna och bidrar till en långsammare skuldtillväxt, dels innebär högre amorteringar att hushållen minskar sina skulder och därmed räntekostnader.

Stabilitetsrisker kopplade till hushållens skuldsättning

FI bedömer att riskerna med hushållens skulder inte är alarmerande i dagsläget. Däremot finns det makroekonomiska risker med den ökande skuldsättningen bland hushållen.

Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner

Nya bolånetagare amorterar i större utsträckning efter att bankerna från och med den 1 juli 2014 infört individuellt anpassade amorteringsplaner. Den pågående mediedebatten om amorteringar och att Svenska Bankföreningen har skärpt sina rekommendationer kring amorteringar kan även ha bidragit till de ökade amorteringarna.

Finansinspektionens syn på ett amorteringskrav

Hushållens skulder utgör inget hot mot den finansiella stabiliteten men däremot ökar de makroekonomiska riskerna. Ett amorteringskrav kan, om det är utformat på ett flexibelt sätt, minska dessa risker.

FI ändrar praxis för att öka öppenheten i handeln med företagsobligationer

2014-10-21 | Nyheter Marknad

FI har beslutat att ändra praxis för offentliggörande av information om handel med företagsobligationer. Syftet är att skapa en större öppenhet på denna marknad än vad som finns i dag.

Kapitalkrav för svenska banker

Finansinspektionen presenterar i en promemoria ställningstaganden som syftar till att det svenska banksystemet ska stå starkare rustat för att kunna stå emot framtida finanskriser.

Tillstånd för sammanslagen bank i Skåne

Finansinspektionen har beslutat att godkänna ombildningen av Sparbanken 1826.

Nasdaq OMX Clearing får tillstånd som central motpart

Finansinspektionen ger Nasdaq OMX Clearing tillstånd att verka som central motpart i enighet med EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (Emir).

FI ger inte undantag från Basel 1-golvet

Det är inte lämpligt att ge bankerna möjlighet till undantag från det så kallade Basel 1-golvet. FI vill även fortsättningsvis säkerställa att banksystemet är tillräckligt motståndskraftigt, något som värnar den finansiella stabiliteten.

2013

Så kan FI minska riskerna med hushållens skuldsättning

Försiktighetsskäl talar för att det är motiverat att överväga ytterligare åtgärder relativt snabbt om vi ser att skuldökningstakten är fortsatt hög. FI bedömer att en höjning av riskviktsgolvet för bolån bör prioriteras framför en fullt påslagen kontracyklisk buffert. Det är däremot viktigt att ha realistiska förväntningar om vad FI kan åstadkomma för att minska hushållens skuldsättning givet de verktyg FI förfogar över.

PM 3 – Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige

Sammantaget visar analysen att en lägre andel av hushållen tar nya lån med höga belåningsgrader och att amorteringsbeteendet har förbättrats bland hushåll med höga belåningsgrader.

PM 5 – Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

Enskilda hushåll visar på god motståndskraft, i alla fall på längre sikt. På kort sikt finns däremot risker för individuella hushåll i stressade situationer.

PM 8 – Internationella erfarenheter av faktorer som påverkat hushållens skuldsättning i Sverige

Skuldkvoten i Sverige är internationellt sett hög. De bakomliggande orsakerna till uppgången av skuldkvoten i Sverige är däremot annorlunda jämfört med andra länder. Det minskar risken för att Sverige med automatik kommer att genomgå en liknande utveckling som andra krisländer genomgått i och med finanskrisen.

PM 1 – Förklaringar till utvecklingen av hushållens skuldsättning sedan mitten av 1990-talet

FI bedömer att fundamentala reala efterfråge- och utbudsfaktorer förklarar en stor del av uppgången i hushållens skuldsättning men att generösare kreditgivningsnormer troligtvis också har understött utvecklingen.

PM 2 – Analys av spridningen av hushållens skuldsättning

Riskerna med hushållens aggregerade skuldsättning i samhället kan se olika ut beroende på hur skulderna är fördelade. En analys av spridningen i hushållens skuldsättning visar att skuldkvoten har ökat trendmässigt för alla inkomstgrupper och att vissa hushållsgrupper är mycket sårbara. Risken för större kreditförluster på bostadslån bedöms däremot vara liten.

Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden

På uppdrag av Samverkansrådet har en av Finansinspektionen och Riksbanken gemensam analysgrupp tillsatts för att analysera risker kopplade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden. Slutsatser kring analysarbetet motiverar till att överväga ytterligare åtgärder för att hantera riskerna med hushållens höga skuldkvot.

Beslut om riskviktsgolv för svenska bolån

FI inför ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån. Golvet införs som en tillsynsåtgärd inom den så kallade pelare 2.

Skandiabanken får ge ut säkerställda obligationer

Finansinspektionen ger Skandiabanken Aktiebolag (publ) tillstånd att ge ut säkerställda obligationer.

FI reviderar sin tolkning av fonders möjligheter att investera i fondandelar

FI reviderar sin syn på vilka fondandelar som investeringsfonder kan investera i. Den ändrade synen på fondandelar i fonder är ett resultat av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esmas, yttrande (2012/721) om tolkningen av EU:s fondregler, Ucits-direktivet.

EU-riktlinjer jämställs med allmänna råd i Sverige

2013-02-18 | Eiopa Esma EBA

Riktlinjer från de europeiska tillsynsmyndigheterna för bank-, försäkring- och värdepappersmarknaderna är att jämställa med svenska allmänna råd. Det slår Finansinspektionen fast i en promemoria.

Agasti Holding (tidigare Acta) får inte köpa svenskt värdepappersbolag

Finansinspektionen har sagt nej till det norska bolaget Agasti Holding ASAs (tidigare Acta Holding ASA) ansökan om att köpa det svenska värdepappersbolaget H & P Fondförvaltning AB.

Oslo Börs får tillstånd att förvärva aktier i Burgundy

Oslo Börs får tillstånd att direkt förvärva aktier som kommer att utgöra ett kvalificerat innehav på mer än 50 procent av röster och aktier i Burgundy. Oslo Börs Holding får tillstånd till indirekt förvärv av mer än 50 procent av röster och aktier i Burgundy.

2012

Landshypotek AB får banktillstånd

FI har beviljat Landshypotek AB tillstånd att driva bankrörelse.

Amfa Finans får banktillstånd

FI har beviljat Amfa Finans AB tillstånd att driva bankrörelse.

Skandia Liv får tillstånd att förvärva aktier i Försäkringsaktiebolaget Skandia

Finansinspektionen ger tillstånd till Livförsäkringsaktiebolaget Skandia att förvärva samtliga aktier i Försäkringsaktiebolaget Skandia-

Thulestiftelsen får tillstånd att förvärva Skandia Liv

Finansinspektionen ger tillstånd till Thulestiftelsen att förvärva samtliga aktier i Livförsäkringsaktiebolaget Skandia.

Time Finans AB får banktillstånd

Finansinspektionen beviljar Time Finans AB tillstånd att driva bankrörelse.

SEB Kort AB får banktillstånd

Finansinspektionen beviljar SEB Kort AB tillstånd att driva bankrörelse.

2011

FI vill ha tillsyn över snabblåneföretagen

FI föreslår att alla företag med utlåningsverksamhet till konsumenter eller som tar emot insättningar ska ha tillstånd. Det innebär till exempel att snabblåneföretag skulle få tillstånd under en ny tillståndskategori – konsumentkreditföretag.

Burgundy får tillstånd att driva börs

Finansinspektionen ger Burgundy AB tillstånd att som börs driva en reglerad marknad för handel med warranter, certifikat, strukturerade produkter och fondandelar.