Hoten och påfrestningarna mot den finansiella sektorn har eskalerat de senaste åren. Det behövs nu konkreta åtgärder från såväl finansiella företag som myndigheter. Det sa Andreas Heed, chef för rättsavdelningen på verksamhetsområdet Betalningar på FI, i ett tal på torsdagen.
Från och med september måste banker och andra bolåneföretag lämna amorteringsunderlag digitalt och snabbt. Det gör det enklare för kunderna att ta del av amorteringsunderlaget och kan öka rörligheten på bolånemarknaden.
Finansinspektionens innovationscenter kommer att vara på plats på konferensen Stockholm Fintech Week den 14-15 februari för att berätta om FI:s olika ansvarsområden och vilken typ av vägledning som myndigheten bedriver.
Det senaste året har vi sett en ökad användning av artificiell intelligens (AI) i samhället. I det är finanssektorn inget undantag. Med AI följer särskilda risker som aktörer i finanssektorn behöver hantera, men det kommer också med stor nytta, exempelvis när AI används för att motverka att kriminella aktörer utnyttjar det finansiella systemet. Det var ett av budskapen från FI:s Malin Alpen, områdeschef för Betalningar, på konferensen Banktech tidigare i dag.
För att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden vill Finansinspektionen se att alla banker erbjuder digitala amorteringsunderlag. FI kommer också fortsatt att utreda hur konsumenterna kan få enklare och mer jämförbar information samt hur de ytterligare kan påverka sina villkor. Det skriver vi i en rapport till regeringen i dag och skickar samtidigt ett förslag om digitala amorteringsunderlag på remiss.
Digitaliseringen innebär både möjligheter och risker på finansmarknaden. Bredare reglering för hur kundinformation kan delas med tredjepartsleverantörer kan göra det enklare för konsumenter att jämföra finansiella produkter så som tjänstepension och bolån. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny kartläggning.
Cybersäkerheten i den finansiella sektorn behöver förbättras. Steg i rätt riktning har tagits men mer behövs. De finansiella företagen behöver stärka sin egen motståndskraft, den statliga styrningen måste förbättras och FI behöver delvis nya verktyg. Det sa Andreas Heed som är rättschef för området Betalningar i ett tal på torsdagen.
Finansinspektionen publicerar nu en öppen enkät där intressenter kan lämna information om användandet av öppna finansiella tjänster. Enkäten är öppen till och med den 16 maj och resultatet kommer att ingå i den analys av marknaden för öppna finansiella tjänster som FI nu genomför.
Finansinspektionen har bjudit in ett antal banker till ett rundabordssamtal på fredag 20 maj om rätten att öppna betalkonto. Bakgrunden är att FI får allt fler klagomål från konsumenter som nekas att öppna konto. En del får också sina konton spärrade eller avstängda.
EU-kommissionen har publicerat ett förslag om att fler kunduppgifter ska få användas inom en rad finansiella tjänster inom EU med kundernas samtycke. Med förslaget vill kommissionen bana väg för datautbyte och tredjepartstillträde i många finansiella sektorer och för många finansiella produkter i enlighet med gällande data- och konsumentskyddsregler.
Finansinspektionen påverkas av förslagen om olicensierad spelverksamhet endast i fråga om betalningsblockering. FI tillstyrker i huvudsak utredningens förslag i dessa delar, men ifrågasätter förslaget om inhämtande av kontaktuppgifter samt FI:s roll i detta.
”I grund och botten handlar detta om energieffektivisering. Energi är en bristvara och därför lägger samhället stora resurser på att effektivisera energianvändningen inom alla sektorer. Samma diskussion måste vi kunna ha om kryptotillgångar.”
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:4) om verksamhet för betaltjänstleverantörer.
Många kreditprövningar av konsumenter behöver bli bättre för att uppfylla konsumentkreditlagens krav. Därför förtydligar nu Finansinspektionen (FI) vilken information långivare bör hämta in inför en kreditprövning och hur den bör användas. De nya allmänna råden börjar gälla den 1 november 2021.
”Teknologin som ligger bakom kryptotillgångar har potential att skapa mervärde för samhället, men kryptotillgångar som Bitcoin medför också stora risker.” Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen när han i dag talade om utvecklingen av kryptotillgångar utifrån FI:s uppdrag som tillsynsmyndighet på ett seminarium anordnat av Sveriges finansanalytikers förening.
Finansinspektionens innovationscenter arrangerade i onsdags ett rundabordssamtal om kryptotillgångar med inbjudna aktörer på marknaden. På agendan stod EU-kommissionens förslag på ny reglering av kryptotillgångar, de konsumentrisker som FI kommunicerat under våren samt ett fortsatt stort fokus på att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.
Finansinspektionen har tidigare varnat konsumenter för riskerna med handel av kryptotillgångar. Vi anser även att köp av finansiella instrument med kryptotillgångar som underliggande tillgång är olämplig för de flesta, om inte alla, konsumenter. Nu upprepar även de europeiska tillsynsmyndigheterna sina varningar kring kryptotillgångar.
Konsumenter måste enkelt kunna flytta sina bolån. En förutsättning är enkel tillgång till amorteringsunderlag. Det finns inte i dag och här behöver bolåneföretagen göra mer. Därför har Finansinspektionen (FI) begärt in de största företagens planer att åtgärda problemen. Förbättras inte situationen kan FI komma att skärpa reglerna.
Finansinspektionen vill förtydliga vilka skyldigheter tredjepartsleverantörer har när de hämtar information om bankkunders betalkonton via digitala gränssnitt. FI har även kontaktat bankerna och påmint dem om vilka skyldigheter de har som kontoförvaltande institut.
FI har svarat på en remiss från Finansdepartementet om ett förslag från EU-kommissionens på ett digitaliseringspaket för finansmarknaden, ”Digital Finance Package”. Remissvaret lägger fokus på ett förslag om hantering av cyberrisker.
Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) har publicerat en rapport om hur redan existerande principer för reglering av värdepappersmarknaden kan användas för så kallade stablecoins, kryptotillgångar som konstrueras för att hålla ett mer stabilt värde.
Sveriges digitala utveckling har gått snabbt, skapat många möjligheter för nya bolag att konkurrera och nya konsumentvänliga produkter och tjänster. Men med en snabb förändring av marknaden uppstår även risker för bolag och konsumenter. FI kommer att titta noga på huruvida bolag uppfyller sin omsorgsplikt gentemot kunder och vid försäljningen av produkter som vi anser är speciellt riskfyllda – såsom produkter kopplade till kryptotillgångar. Det sa Malin Omberg, verksamhetsområdeschef för Marknader på Swedish FinTech Associations årsmöte.
Riksbanken vill ha en ändring av riksbankslagen och att riksdagen ska ge Riksbanken rätt att avsätta 30 miljoner kronor per år för att få Bank for International Settlements (BIS) att etablera en innovationshubb i Sverige för att stödja utvecklingen på fintech-området. FI ser positivt på BIS initiativ men vill att Riksbanken tar fram ett mer utförligt beslutsunderlag för riksdagen.
Hushållens skulder har vuxit långsammare de senaste tre åren. De två amorteringskrav som FI har infört har bidragit till dämpningen. Men de låga räntorna medför risker. Skulderna hos kommersiella fastighetsföretag har vuxit snabbt, och bankernas utlåning till sektorn är stor. FI har i dag beslutat om att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Dessutom konstaterade Erik Thedéen att cyberhot är en utmaning för hela samhället där det krävs samarbete på ett brett plan.
Igår – den 30 september – trädde Europeiska bankmyndighetens (EBA) uppdaterade riktlinjer om utkontraktering i kraft. Nu finns frågor och svar om riktlinjerna, och om FI:s syn på utlagd verksamhet, att läsa på fi.se.
Rådgivningsmarknaden domineras fortfarande av bolag som ger råd om egna produkter eller tar emot provisioner i sin rådgivning. Nya regelverk och ändrade distributionssätt – främst i form av ett större inslag av digitaliserade tjänster – gör dock att antalet oberoende rådgivare kan komma att öka framöver.
Det andra betaltjänstdirektivet (PSD 2) medför krav på att kontoförvaltande betaltjänstleverantörer låter tredjepartsleverantörer få tillgång till betaltjänstanvändares betalkonton – om dessa finns tillgängliga online – för att tillhandahålla betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster.
FI presenterar i detta dokument en kort sammanfattning av var vi står i dag när det gäller de frågor och utmaningar som branschen upplever i samband med molntjänster och utlagd verksamhet. FI kommer att invänta Europeiska bankmyndighetens (EBA) kommande riktlinjer på området innan vi själva tar fram ytterligare information kring dessa frågor.
Flera banker gör satsningar i arbetet med informations- och cybersäkerhet. Men många har ännu inte fullt ut anpassat sitt arbete till de förändrade förutsättningarna som en ökad digitalisering och ett ökat cyberhot från omvärlden innebär. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att utveckla sina förmågor, och att man hanterar och följer upp sina informations- och cybersäkerhetsrisker.
FI presenterar i en promemoria sin syn på de frågor som diskuterades under ett branschmöte om det andra betaltjänstdirektivet.
FI har bjudit in till ett rundabordssamtal med finansiella företag som berörs av det andra betaltjänstdirektivet (PSD 2), som trädde i kraft den 1 maj i år. Tanken är att identifiera eventuella hinder branschen upplevt inom ramen för det nya regelverket.
Den 1 maj 2018 trädde de nya föreskrifterna kopplade till det andra betaltjänstdirektivet (PSD 2) i kraft. FI arrangerade ett FI-forum för att informera om de nya reglerna.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI avser att följa EBA:s rekommendationer om utkontraktering till molntjänstleverantörer.
Nu är EU:s andra betaltjänstdirektiv genomfört i Sverige. Direktivet genomförs i och med att ändringar i lagen om betaltjänster och Finansinspektionens nya och ändrade föreskrifter träder i kraft den 1 maj 2018.
Användning av storskalig dataanalys (big data) inom finanssektorn kan innebära risker för konsumenter – men fördelarna med utvecklingen överväger. Den slutsatsen dras i en färsk rapport från den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna för finanssektorn.
Europeiska bankmyndigheten (EBA) har publicerat en framtidsstrategi för sitt arbete med fintech under åren 2018–2019. I arbetet ingår att etablera en hubb för kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Tillgången till molntjänster har visat sig vara viktig för såväl små nystartade företag som för stora väletablerade aktörer. Ett ökat användande av molntjänster kan bidra till att sänka inträdesbarriärerna till finanssektorn, möjliggöra konkurrens, i vissa fall skapa stabilare it-miljöer och i slutändan medverka till bättre och billigare finansiella tjänster för konsumenter. Men molntjänster innebär också risker som måste hanteras. De krav som finns på finansiella företags förmåga att hantera sina risker, gäller därför också när de använder molntjänster.
FI inrättar ett innovationscenter. Syftet är att öka förutsättningarna för att testa finansiella innovationer genom en mer öppen dialog med bolagen.
Finansinspektionen ansvarar för makrotillsynen i Sverige, vilket innefattar både att verka för finansiell stabilitet och att motverka finansiella obalanser. Dessutom ska vi verka för att det finns ett högt konsumentskydd på finansmarknaderna. Att vi har fått ansvaret för makrotillsynen beror bland annat på att finanskriser har visat sig vara mycket kostsamma.
Som återkoppling på de rundabordssamtal om fintech som hölls den 12–19 juni bjöd FI in till ett FI-forum för att berätta om rapporten Myndighetens roll kring innovation. Rapporten, som är en slutredovisning av ett regeringsuppdrag, lämnades över till Finansdepartementet den 1 december.