Resultat

2019

Svenska lån till konsumtion

De flesta lån till konsumtion är små, har hög ränta och kort löptid. Hushåll med stora lån står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar de största lånen. Om räntan ökar kommer många låntagare att betala en stor del av sin inkomst i ränta och amortering, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:1)

Den globala och den svenska ekonomin tycks gå in i en mer dämpad fas. De låga räntorna – som har medfört ett högt risktagande och ökande tillgångspriser – väntas förbli låga under en längre tid framöver. Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är överlag tillfredsställande. Men även om bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan bedömer FI att de behöver mer kapital för att täcka riskerna med sin utlåning till kommersiella fastighetsföretag.

FI-tillsyn 11: Kartläggning av rådgivningsmarknaden

Rådgivningsmarknaden domineras fortfarande av bolag som ger råd om egna produkter eller tar emot provisioner i sin rådgivning. Nya regelverk och ändrade distributionssätt – främst i form av ett större inslag av digitaliserade tjänster – gör dock att antalet oberoende rådgivare kan komma att öka framöver.

Konsumentskyddsrapport 2019

Låga räntor och svårigheter att få avkastning på sparande gör att en del konsumenter tar större risker med sitt sparande än vad som är lämpligt. Samtidigt är det fortfarande risk för att konsumenter får placeringsråd som snarare styrs av vad som ger provisioner till rådgivaren än vad som är lämpligt för konsumenten.

FI-analys 17: Färre sårbara hushåll efter skärpt amorteringskrav

Det skärpta amorteringskravet har fått hushåll som tar nya bolån att ändra sitt beteende och att effekterna går i den riktning som FI avsett, det framgår av denna FI-analys.

Den svenska bolånemarknaden (2019)

Stora skulder kan innebära risker för såväl enskilda hushåll och banker, den finansiella stabiliteten som den makroekonomiska utvecklingen. Bolåneundersökningen är ett viktigt underlag för bedömningen av riskerna kopplade till hushållens skulder.

2018

Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:2)

Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.

Svenska lån till konsumtion

De flesta lån till konsumtion är små, har hög effektiv ränta och kort löptid. Men det är hushåll med stora lån som står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar också de största lånen. Låntagare med bolån tar vanligen ett större konsumtionslån än dem som inte har ett bolån. Det visar FI:s kartläggning av konsumtionslån Svenska konsumtionslån 2018.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:1)

Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder både globalt, hos svenska hushåll och på den kommersiella fastighetsmarknaden. Den höga skuldsättningen gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar och FI kommer om det behövs vidta ytterligare åtgärder för att stärka motståndskraften.

FI-tillsyn 4: Kartläggning av fondandelsfonder

FI har kartlagt 25 fondandelsfonder förvaltade av 25 fondbolag och AIF-förvaltare. FI har granskat hur konsumenten informeras om avgifter samt hur förvaltarna redovisat fondandelfondens mål och prestation.

FI-analys 12: Bolånetaket har dämpat hushållens skulder

De som omfattas av bolånetaket lånar mindre och köper billigare bostäder. Det visar utvärderingen av det svenska bolånetaket i FI-analys 12.

Den svenska bolånemarknaden (2018)

För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.

Fyra prioriteringar för stärkt konsumentskydd

Olämpliga produkter, för höga lån i förhållande till ekonomin, komplexa avgifter och särskilt riskfyllda produkter. Det är områden som Finansinspektionen ska prioritera i sin tillsyn på konsumentskyddsområdet och som presenteras i dag i rapporten Prioriteringar i FI:s tillsyn för att stärka konsumentskyddet.

Stabiliteten i det finansiella systemet 2018:1

Publicering av den första stabilitetsrapporten för i år på FI:s webbplats.

2017

Slutsatser av FI:s kartläggning av personskaderegleringen

Utgången i personskadeärenden kan få stora konsekvenser för skadelidande. En del skadelidande saknar tilltro till skaderegleringen i försäkringsföretagen. Sett till alla förekommande personskador är det ändå ett förhållandevis litet antal klagomål på skaderegleringen.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2017:2)

Den svenska ekonomin går fortsatt starkt och räntorna är extremt låga, vilket bidragit till höga tillgångspriser och låga riskpremier. I takt med att räntorna globalt stiger framöver finns en risk för att riskpremierna ökar och att tillgångspriserna faller, vilket kan leda till stress för det finansiella systemet.

Stabiliteten i det finansiella systemet

Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.

FI-analys 11: Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav

Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.

Laddar sidan