Vi övervakar finansmarknadenFI bedömer att företagen i det svenska finansiella systemet överlag har tillräcklig motståndskraft för att klara ett sämre läge. Men de kommersiella fastighetsföretagen är sårbara för störningar. Därför bedömer Finansinspektionen (FI) att bankerna behöver mer kapital för dessa exponeringar. Det skriver FI i årets första stabilitetsrapport som presenteras i dag.
Tisdagen den 28 maj presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Nya bolånetagare amorterar, lånar mindre och köper billigare bostäder, men många har fortsatt stora skulder. Det konstaterar FI i årets bolånerapport. Samtidigt presenteras en FI-analys som visar att det skärpta amorteringskravet har minskat andelen låntagare med stora skulder i förhållande till sin inkomst.
Finansinspektionens årliga bolånerapport presenteras på en pressträff onsdagen den 27 mars kl. 10.00.
Låga räntor har bidragit till ett högt risktagande, stigande tillgångspriser och ökande skulder. Högre räntor framöver kan minska risktagandet och därmed dämpa riskuppbyggnaden. Men oväntat stora ränterörelser och en osäker omvärld kan också testa den finansiella sektorns motståndskraft, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras på en pressträff i dag.
Finansinspektionen (FI) presenterar sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet på en pressträff tisdagen den 27 november.
Finansinspektionen (FI) har beslutat att ge Nordea Bank AB tillstånd att verkställa sin fusionsplan och därmed att flytta bankens huvudkontor till Finland.
Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder. Det gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar, skriver Finansinspektionen (FI) i årets första stabilitetsrapport som presenteras i dag.
Finansinspektionens stabilitetsrapport visar att hushållens stora skulder samt ökande bostadspriser innebär att sårbarheter byggs upp i svensk ekonomi. Därför vill FI skärpa amorteringskravet för nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sina inkomster.
Amorteringskravet som infördes förra året har hittills haft en dämpande effekt. Hushåll med nya bolån lånar mindre och köper billigare bostäder, men riskerna med hushållens stora skulder kvarstår.
Finansinspektionens årliga bolåneundersökning presenteras på en pressträff torsdagen den 6 april kl. 10.00.
Två gånger per år redovisar Finansinspektionen (FI) en bedömning av den finansiella stabiliteten. På en pressträff i dag presenteras årets andra stabilitetsrapport av FI:s generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier.
Torsdagen den 1 december presenterar Finansinspektionen sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
I dag, måndag den 3 oktober, redovisar FI en bedömning av effekten på Nordeas kapitalbehov utifrån en undersökning av bankens så kallade PD-estimat (sannolikhet för fallissemang).
Hushållens skulder fortsätter att utvecklas åt fel håll. Det framgår av FI:s stabilitetsrapport som publiceras i dag. "Jag kommer att bjuda in verkställande direktörerna för de åtta största bankerna för att följa upp bolånerapporten och diskutera bankernas syn på de senaste årens kraftiga skuldökning", säger FI:s gd Erik Thedéen.
Torsdagen den 26 maj presenterar Finansinspektionen sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
FI:s styrelse har beslutat att höja den kontracykliska kapitalbufferten till 2 procent från och med den 19 mars 2017.
I dag överlämnar FI en rapport om hur klimatförändringen påverkar den finansiella stabiliteten till regeringen.
Finansinspektionen (FI) publicerar i dag två remisspromemorior som kommer att medföra högre kapitalkrav för framför allt företagsexponeringar, för banker som använder den så kallade internmetoden.
Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande. Men kraftigt ökande priser på bostäder innebär att hushållens skulder växer snabbt. Det är en utveckling som innebär att riskerna för den ekonomiska stabiliteten ökar. Därför krävs beredskap för att införa ytterligare åtgärder.
