Resultat

2023

FI-tillsyn 28: Vinstutdelande sakförsäkringsbolag ger ofta lägre ersättning

Hur använder försäkringsbolagen de premier konsumenter betalar? Den saken har Finansinspektionen (FI) analyserat och kommit fram till att det är stora skillnader, både mellan olika typer av försäkringsbolag och olika slags försäkringar. Vi konstaterar bland annat att konsumenterna generellt sett får lägre ersättning för sin premie hos vinstutdelande försäkringsbolag än hos de ömsesidiga.

Flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring

Det är inte motiverat att ändra nuvarande lagstiftning för att ytterligare underlätta flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring. Däremot kan branschen göra mer för att underlätta för de som vill flytta sina pengar. Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i en kartläggning som gjorts på uppdrag av regeringen

FI-tillsyn 27: Skadeförsäkringsföretagens process för produktgodkännande

Processen för produktgodkännande är central ur ett konsumentskyddsperspektiv. Den syftar till att säkerställa att försäkringsföretagen fokuserar på konsumenternas intressen när de utvecklar och underhåller försäkringsprodukter. I en fördjupad analys som Finansinspektionen har gjort har vi sett flera goda exempel på hur företagen arbetar med och tillämpar den här processen.

Så används öppna finansiella tjänster i Sverige

Digitaliseringen innebär både möjligheter och risker på finansmarknaden. Bredare reglering för hur kundinformation kan delas med tredjepartsleverantörer kan göra det enklare för konsumenter att jämföra finansiella produkter så som tjänstepension och bolån. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny kartläggning.

Konsumentskyddsrapport 2023

FI:s högst prioriterade risker inom konsumentskyddsarbetet för 2023 är osund kreditgivning, olämpliga investeringsprodukter och investeringsbedrägerier.

Behövs tilläggs- och produktförsäkringar?

Konsumenternas behov av tilläggsförsäkringar skiljer sig åt beroende på ålder. Yngre har större behov av tilläggsförsäkringar jämfört med äldre, som ofta har litet behov av dem. Behovet av produktförsäkringar är litet och ofta behövs de inte alls. Det visar en fördjupad analys som Finansinspektionen (FI) har gjort.

2022

Får lojala försäkringstagare betala mer?

Finansinspektionen har undersökt om lojala försäkringstagare får betala högre premier när det gäller tre skadeförsäkringsprodukter som har stor betydelse för konsumenter: hemförsäkring, villaförsäkring och personbilsförsäkring. Granskningen visar att premier för hemförsäkringar höjs betydligt mer för lojala kunder än för nya. Även för villaförsäkring höjs premierna mer för lojala kunder, men inte för personbilsförsäkringar.

Konsumentskyddsrapport 2022

Osund kreditgivning och provisioner vid försäljning av finansiella instrument. Det är de högst prioriterade riskerna för Finansinspektionens (FI) konsumentskyddsuppdrag 2022.

2021

Uppföljning av de nya reglerna om försäkringsdistribution för försäkringsföretag

Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att redovisa de effekter som de nya reglerna om försäkringsdistribution hittills har haft.

Uppföljning av de nya reglerna om provision och oberoende rådgivning

Sedan 2018 gäller nya och utökade krav på värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare som tar emot provisioner eller tillhandahåller oberoende rådgivning eller rådgivning grundad på opartisk och personlig analys. För att studera effekter av de nya reglerna har Finansinspektionen kartlagt hur värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare hanterar provisioner som de tar emot i samband med rådgivning.

FI-tillsyn 24: Försäkringsföretagens klagomålshantering

FI har genomfört en kartläggning av klagomålshanteringen hos 20 försäkringsföretag. Försäkringsföretagen hanterar överlag klagomål väl, men det finns utrymme för förbättringar. Flera av de brister som kartläggningen visar bör kunna åtgärdas omgående.

Hållbarhetsrapport 2021 – klimatet i fokus

Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Hållbarhetsrapporten ger en beskrivning av aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som berör den finansiella sektorn och ger exempel på vad FI arbetar med inom området.

Konsumentskyddsrapport 2021

Betalning med faktura eller andra krediterbjudanden är en integrerad del av att handla på nätet. Unga utmärker sig med små marginaler och många påminnelser och inkassokrav. De riskerar tidigt i livet hamna i en besvärlig ekonomisk situation som följer dem en stor del av livet. Osund kreditgivning är en prioriterad konsumentrisk i årets rapport.

2020

Konsekvenser av en utvidgad rätt till återköp och överföringar

FI har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa tänkbara konsekvenser av att det införs en ovillkorlig rätt till återköp av och överföring av värdet i individuella fond- och depåförsäkringar tecknade före den 1 januari 2006 (återköp) respektive den 1 juli 2007 (överföring). FI redovisar nu resultatet av vår kartläggning.

FI-tillsyn 20: Distribution av livförsäkringar

Merparten av distributionen av livförsäkringar sker genom externa distributionskanaler. Det är därför viktigt att försäkringsföretagen tar sitt ansvar för att välja lämpliga distributionskanaler för den målmarknad de definierat och följer upp att försäkringsprodukterna distribueras till rätt målgrupp.

Konsumentskyddsrapport 2020

Kreditgivare måste kunna se låntagares alla skulder innan de beviljar nya lån.

2019

Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:2)

De låga räntorna väntas förbli låga under en längre tid framöver. Det kan leda till ett ökat risktagande bland olika aktörer, och växande utmaningar för svenska försäkringsföretag.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:1)

Den globala och den svenska ekonomin tycks gå in i en mer dämpad fas. De låga räntorna – som har medfört ett högt risktagande och ökande tillgångspriser – väntas förbli låga under en längre tid framöver. Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är överlag tillfredsställande. Men även om bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan bedömer FI att de behöver mer kapital för att täcka riskerna med sin utlåning till kommersiella fastighetsföretag.

FI-tillsyn 11: Kartläggning av rådgivningsmarknaden

Rådgivningsmarknaden domineras fortfarande av bolag som ger råd om egna produkter eller tar emot provisioner i sin rådgivning. Nya regelverk och ändrade distributionssätt – främst i form av ett större inslag av digitaliserade tjänster – gör dock att antalet oberoende rådgivare kan komma att öka framöver.

Konsumentskyddsrapport 2019

Låga räntor och svårigheter att få avkastning på sparande gör att en del konsumenter tar större risker med sitt sparande än vad som är lämpligt. Samtidigt är det fortfarande risk för att konsumenter får placeringsråd som snarare styrs av vad som ger provisioner till rådgivaren än vad som är lämpligt för konsumenten.

2018

Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:2)

Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:1)

Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder både globalt, hos svenska hushåll och på den kommersiella fastighetsmarknaden. Den höga skuldsättningen gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar och FI kommer om det behövs vidta ytterligare åtgärder för att stärka motståndskraften.

2017

Slutsatser av FI:s kartläggning av personskaderegleringen

Utgången i personskadeärenden kan få stora konsekvenser för skadelidande. En del skadelidande saknar tilltro till skaderegleringen i försäkringsföretagen. Sett till alla förekommande personskador är det ändå ett förhållandevis litet antal klagomål på skaderegleringen.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2017:2)

Den svenska ekonomin går fortsatt starkt och räntorna är extremt låga, vilket bidragit till höga tillgångspriser och låga riskpremier. I takt med att räntorna globalt stiger framöver finns en risk för att riskpremierna ökar och att tillgångspriserna faller, vilket kan leda till stress för det finansiella systemet.

2013

Tillsynsrapport 2013

För konsumenter innebär ökad rörlighet och alltmer av komplexa finansiella produkter ökade möjligheter, men också ökade risker. Det skapar risker som FI behöver uppmärksamma och åtgärda.

2012

Tillsynsrapport 2012

Fortsatt arbete med att ta fram högre krav på kapital och likviditet för svenska banker, fortsatt fokus på livbolagens anpassning till det nya ränte- och marknadsläget och krafttag mot oseriös finansiell rådgivning. Detta är några av de ämnen som tas upp i årets rapport till regeringen.

2011

Tillsynsrapport 2011

Större fokus på intern styrning och kontroll, regler som möjliggör att banker kan gå omkull på ett kontrollerat sätt och krafttag mot problem med finansiell rådgivning. Det är viktiga lärdomar i årets Tillsynsrapport.

2010

Om tv:n går sönder... Produktförsäkring och skadereglering

Finansinspektionen och Konsumentverket har sedan hösten 2008 undersökt produktförsäkringarna i hemelektronikbranschen. Anledningen till undersökningarna är att många konsumenter har klagat på eller ställt frågor om dessa försäkringar.

Tillsynsrapport: Erfarenheter av tillsyn och regelutveckling

I tillsynsrapporten redovisas några av FI:s viktigaste erfarenheter av tillsyns- och regelarbetet det senaste året. Förhoppningen är att detta ska leda till en ökad förståelse för FI:s verksamhet och prioriteringar.

2008

Rätt försäkring för tv:n (2008:21)

Behövs försäkringen säljaren i elektronikbutiken erbjuder när konsumenten köper till exempel en platt-tv? Frågan vållar många konsumenterna huvudbry – tiden att tacka ja eller nej är kort när konsumenten står i kassakön.