Frågor och svar om skärpt amorteringskrav för hushåll med stora skulder

2017-11-14 | Nyheter Konsumentskydd

Finansinspektionens stabilitetsrapport visar att hushållens stora skulder samt ökande bostadspriser innebär att sårbarheter byggs upp i svensk ekonomi. Därför vill FI skärpa amorteringskravet för nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sina inkomster.

Förslaget innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst, det vill säga inkomst före skatt, ska amortera 1 procentenhet mer av bolånet per år än vad de skulle behövt göra i dag. Detta gäller utöver redan befintliga amorteringsregler.

Hur fungerar kravet?

När du ska ta ett lån för att finansiera en bostad ska banken ta hänsyn till om du lånar till mer än 50 procent av bostadens värde, då måste du amortera. Det skärpta amorteringskravet innebär att bankerna dessutom måste ta hänsyn till hur mycket du lånar i förhållande till din bruttoinkomst. Lånar du mer än 4,5 gånger din årsinkomst innan skatt så måste du amortera. Amorteringen är 1 procentenhet ytterligare utöver tidigare krav.

Har du ett lån med belåningsgrad på mellan 70–85 procent av bostadens värde så ska du i dag amortera 2 procent ned till 70 procent och därefter 1 procent ned till 50 procent av bostadens värde. Har du sedan en skuld som överskrider 4,5 gånger din årsinkomst innan skatt så ska du amortera ytterligare 1 procent till dess att din skuld underskrider 4,5 gånger din årsinkomst innan skatt.

Ni har ju sagt att amorteringskravet har fungerat. Varför måste ni ta till ytterligare åtgärd?

FI följer löpande den finansiella utvecklingen för att förhindra obalanser och framtida finanskriser. Det unika läget, låga räntor och hög tillväxt, samtidigt som bostadspriserna fortsätter att stiga från redan höga nivåer innebär förhöjd risk. Samtidigt är det fortsatt många hushåll som har stora skulder i förhållande till inkomsten eller till bostadens värde.

Vad räknar ni som inkomst?

Med inkomst avser FI taxerad bruttoinkomst, det vill säga inkomst före skatt. Utöver det kan bankerna räkna med inkomster som de bedömer är säkerställda och varaktiga, d v s studiebidrag, barnbidrag etc.

Vilka kommer att omfattas av detta?

Samtliga privatpersoner som tar nya bostadslån.

Vore det inte bättre med ett slopat ränteavdrag?

Ett slopat ränteavdrag ligger inte inom FI:s mandat att besluta om. En stor skillnad är att ett reducerat eller slopat ränteavdrag slår retroaktivt på alla som har bostadslån medan ett skärpt amorteringskrav endast omfattar nya bolåntagare.

Måste bankerna följa detta?

Bankerna ska följa reglerna om skärpt amorteringskrav när de väl är beslutade. De har dock möjlighet att bevilja undantag för t. ex. sjukdom eller dödsfall i enlighet med de undantag som finns beskrivna i de befintliga reglerna om amorteringskrav. Bankerna har också möjlighet att ställa hårdare krav när de gör sin kreditbedömning.

Tidigare fanns ett undantag för till exempel nybyggnation? Hur blir det nu?

De undantag som finns i det nuvarande amorteringskravet kommer att finnas kvar i det skärpta amorteringskravet. Bolån tagna med säkerhet i nybyggnation kommer dock att inkluderas vid beräkning av skuldkvot för annan bostad där låntagaren är med och tar nya bolån.

Viktigt att komma ihåg är att det alltid är banken som gör en bedömning av eventuell amorteringsfrihet och att de därmed kan begära att du som kund amorterar även om FI:s regler inte kräver det.

Vad gäller om man byter bank?

Det är alltid upp till din bank att göra en bedömning av dig och din ekonomi när du blir ny kund. Om du flyttar ett lån som tagits innan amorteringskravet trädde i kraft, så gäller att lånet fortfarande inte omfattas av amorteringskravet. FI anser att det är viktigt att man som kund ska kunna flytta befintliga lån till en ny bank utan att amorteringsvillkoren påverkas. En utökning av befintliga lån omfattas dock av kravet.

Vad gäller om jag vill utöka ett befintligt lån?

Ett utökat lån omfattas av det nya skärpta amorteringskravet och ska amorteras ned i enlighet med gällande regler.

Hur får jag veta hur mycket pengar jag kan låna?

När det gäller hur mycket du får låna är det upp till respektive bank att bedöma. Utan att amortera säger reglerna att du får låna maximalt 4,5 gånger din bruttoinkomst och upp till 50 procent av bostadens värde.

Vet ni hur många som kommer att beröras av det skärpta amorteringskravet?

Enligt FI:s beräkningar kommer runt 14 procent av nya bolånetagare att påverkas av det skärpta amorteringskravet. Eftersom det varje år endast är en mindre del av befolkningen som köper bostad eller utökar sina lån, innebär det att knappt 1 procent av alla bolånetagare i Sverige kommer att beröras av kravet. Andelen är högre i storstäder. Fortsätter uppgången i bostadspriserna kommer fler att beröras. Stannar den av blir det färre.

Varför är den här åtgärden så viktig om det nu ändå är så få som berörs?

Enligt FI:s bedömning utgör hushåll med höga bolån i förhållande till sin inkomst en makroekonomisk sårbarhet. Även om det är få som påverkas i nuläget, bedöms åtgärden stärka hushållens motståndskraft över tid, särskilt om bostadspriserna fortsätter att stiga snabbare än inkomsterna.

Vilka grupper av bolånetagare gäller det?

Åtgärden riktar sig mot hushåll som tar stora bolån i förhållande till sin inkomst. Det är framför allt bolånetagare med god inkomst som påverkas. De är mellan 25-45 år och bor i storstäder. Ensamstående hushåll påverkas i större utsträckning än sammanboende.

Varför behövs den här åtgärden nu när ökningen av bostadspriserna tycks ha stannat upp?

Förslaget sammanfaller i tiden med en ökande osäkerhet om vart bostadspriserna är på väg. I vissa områden tycks priserna ha stannat av eller till och med gått ner något. Statistik för enskilda månadsutfall påverkar dock inte motiveringen bakom åtgärden. FI bedömer att det skärpta amorteringskravet är en strukturell åtgärd, som utgör en viktig del av en samlad bostadspolitik.

Finns det inte en risk att den här åtgärden utlöser ett kraftigt prisfall på bostäder – och skapar den en kris som ni vill hindra?

Eftersom det är en sådan lite andel som omfattas av kravet, bedömer inte FI att åtgärden kommer att utlösa något prisfall. Räntorna är vidare fortsatt låga, hushållens betalningsförmåga är lika stark som tidigare, och svensk ekonomi går fortsatt bra. Det betyder att även om bostadspriserna skulle gå ner finns det en betydande motståndskraft i ekonomin. Om bostadspriser stabiliseras eller till och med går ner något är det i grunden sunt. Det är gynnsamt både för de hushåll som vill in på bostadsmarknaden och för samhällsekonomin.

Vore det inte bättre att avvakta prisutvecklingen och eventuella politiska beslut innan det är dags för en ny åtgärd?

Många remissinstanser, som delar FI:s oro över hushållens skulder, uttrycker stöd för åtgärder på andra områden, som till exempel en sänkning av ränteavdragen. Men FI har ett uppdrag att agera för att motverka makroekonomiska obalanser, och vi kan därmed inte vänta på åtgärder från annat håll. FI bedömer att det bästa verktyg som myndigheten förfogar över i detta läge är ett skärpt amorteringskrav, enligt det förslag som nu läggs fram till regeringen.

Bankföreningen säger att unga kommer att bli utestängda från bostadsmarknaden?

FI bedömer inte att unga kommer att bli utestängda från bostadsmarknaden. Men åtgärden kan leda till att det blir nödvändigt för vissa låntagare att ta ett mindre lån och köpa en billigare bostad.

Hur påverkas unga som ska köpa sin första bostad?

Det är framförallt unga med goda inkomster som påverkas av det skärpta amorteringskravet. För denna grupp av låntagare kan det bli nödvändigt att köpa en billigare bostad till följd av det skärpta kravet. Unga med lägre inkomster får vanligtvis inte lika stora bolån beviljade, i förhållande till sin inkomst. Detta till följd av bankernas kreditprövning. De påverkas därför inte i lika stor utsträckning av kravet.

Men det blir väl ytterligare en tröskel för den som måste låna mycket pengar för att få någonstans att bo?

Syftet med åtgärden är just att hushåll inte ska ta allt för stora bolån i förhållande till sin inkomst, eftersom de i annat fall kan påverkas negativt av en störning i ekonomin. Hushåll som ändå väljer att göra det får amortera mer än med dagens reglering.

Hur påverkas en lågavlönad ensamstående förälder?

Hushåll med låga inkomster får vanligtvis inte lika stora bolån beviljade, till följd av bankernas kreditprövning. De påverkas därför inte i lika stor utsträckning av kravet.

Hur påverkas äldre med låg pension?

Äldre med låg pension påverkas i allmänhet inte av det skärpta amorteringskravet. De begränsas av bankernas kreditprövningar och får därför inte låna så mycket som 4,5 gånger bruttoinkomsten.

Det här förslaget innebär väl en ännu större inlåsningseffekt?

FI bedömer att det gällande amorteringskravet kan ha skapat inlåsningseffekter, eftersom det bara är nya bolånetagare som omfattas av kravet. På samma sätt kan det skärpta amorteringskravet ge upphov till vissa inlåsningseffekter. FI bedömer dock inte att inlåsningseffekterna blir väsentligt högre till följd av det skärpta amorteringskravet.

Kommer regeringen verkligen att säga ja nu när priserna har planat ut och kritiken mot förslaget är så hård?

Det är slutligen regeringen som ska godkänna förslaget om skärpt amorteringskrav. De kommer att behöva göra detta inom kort om kravet ska kunna börja gälla från 1 mars 2018.

Vad händer om regeringen inte ställer sig bakom?

Då kan förslaget inte genomföras.

Har ni förslag på andra åtgärder längre fram?

FI kan inte utesluta att ytterligare åtgärder kan bli aktuella.

Laddar sidan