Kapitalkrav för svenska banker

Syftet med kapitalkrav på bankerna är att de ska ha förmåga att hantera förluster och på så vis hindra och lindra finansiella krisers effekter på banksystemet och samhället.

Bankernas verksamheter, i form av exempelvis utlåning och upplåning, innebär risker som kan resultera i förluster om de materialiseras. Bankernas prissättning och intjäning ska ta höjd för de förväntade förluster som riskerna medför. Kapitalkraven är utformade så att bankerna även ska klara oväntade förluster.

Kapitalkraven bygger på principer utformade av Baselkommittén och finns införlivade dels i EU:s kapitaltäckningsregelverk, dels i svensk lagstiftning och FI:s föreskrifter. Principerna innehåller grundläggande kapitalbaskrav (pelare 1), särskilda kapitalbaskrav och vägledning för kapital (pelare 2) och kombinerade buffertkrav. För att säkerställa likabehandling mellan banker som agerar på flera marknader samarbetar FI med myndigheter i andra länder och kan erkänna (reciprocitera) åtgärder beslutade av utländska myndigheter, så att kapitalkrav på svenska bankers exponeringar i utlandet tillämpas på motsvarande sätt som tillämpningen i respektive land. Utöver kapitalkraven finns krav på offentliggörande av information om risker, kapital och likviditet (pelare 3).

FI publicerar kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, varje kvartal.

Grundläggande kapitalbaskrav (pelare 1)

Bankerna mäter sina risker och beräknar grundläggande kapitalbaskrav (pelare 1) enligt de regler och beräkningsmodeller som finns i EU:s tillsynsförordning (575/2013/EU).

Det grundläggande kapitalbaskravet är 8 procent av värdet på bankens tillgångar och andra åtaganden justerade för deras risk, så kallat riskvägt exponeringsbelopp (REA).

Kravet beräknas för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker.
Kreditrisker är risker relaterade till exempelvis lån, lånelöften och garantier utgivna av banken. Kapitalkravet för kreditrisker beräknas med hjälp av standardiserade riskvikter eller interna metoder. Standardiserade riskvikter innebär att ett riskvägt exponeringsbelopp beräknas genom att multiplicera värdet på ett åtagande, exempelvis ett lån med en förutbestämd vikt. En intern modell räknar ut en specifik riskvikt för varje lån utifrån en bedömd sannolikhet för att en viss del av lånet inte betalas tillbaka och inte heller kan återvinnas med hjälp av ställda säkerheter. Interna modeller tar hänsyn till bankens historiska förluster och ska godkännas av FI.

Marknadsrisker är risk för förändringar av värdet på bankens värdepapper, derivat, valuta- och råvarupositioner. Kapitalkravet beräknas med hjälp av ett flertal olika metoder, som schablonmetoder, interna modeller och procentuella beräkningar, beroende på typ av risk. Interna modeller ska godkännas av FI. Det beräknade kapitalkravsbeloppet i kronor multipliceras med 12,5 för att få ett riskvägt exponeringsbelopp för marknadsrisk.

Kapitalkravet för operativa risker ska täcka förluster som orsakas av händelser som beror på misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller extern påverkan. Kapitalkravet beräknas med antingen bas-, schablon eller internmätningsmetoden (AMA). Kapitalkravet beräknat enligt basmetoden är 15 procent av bankens rörelseintäkter. Kapitalkravet för schablonmetoden beräknas på ett liknande sätt men med olika procentsatser, mellan 12 och 18 procent för olika affärsområden. AMA är en intern metod där kapitalkravet beräknas utifrån förväntade och oförväntade förluster på grund av operativa risker. Metoden ska godkännas av FI. Beräknat kapitalkravsbelopp i kronor multipliceras med 12,5 för att få ett riskvägt exponeringsbelopp för operativa risker.

FI har fattat beslut om ett riskviktsgolv om 25 procent för svenska bolåneexponeringar inom ramen för reglerna inom pelare 1. Mer om detta riskviktsgolv och FIs beslut finns att läsa i följande promemorior.

Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån (2018-08-23)

FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar (2020-12-17)

Särskilda kapitalbaskrav (pelare 2)

Bankerna ska ha ett kapital som är tillräckligt för att täcka alla risker som de är eller kan bli exponerade för. För att säkerställa att en bank vet vilka risker den kan bli exponerad för finns det regler i lagen om bank- och finansieringsrörelse (2004:297) som ställer krav på att banken ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som bankens rörelse är förknippad med. 

Bankerna ska utvärdera sitt kapitalbehov för risker som inte inkluderas i pelare 1 i en intern kapitalutvärdering (IKU) och fastställa sitt totala kapitalbehov. FI granskar i en översyn och utvärdering bankens styrformer, processer och rutiner för den interna kapitalutvärderingen och utvärderar bankens risker och kapitalbehov. Efter en översyn och utvärdering beslutar FI också om ett särskilt kapitalbaskrav och meddelar vägledning för ytterligare kapitalbas. Bankens och FI:s risk- och kapitalbedömningar är båda delar av pelare 2-ramverket.

FI har publicerat metoder för att utvärdera vissa risker som inte täcks av de grundläggande kapitalbaskraven och som FI beslutar om särskilda kapitalbaskrav för. De risker som omfattas av dessa metoder är ränterisker och andra marknadsrisker i övrig verksamhet, koncentrationsrisk, pensionsrisk, riskvikter för företagsexponeringar och kommersiella fastigheter.

FI börjar tillämpa de ändringar för tillämpningen av pelare 2 som beskrivs i promemorian Nya kapitalkrav för svenska banker (FI dnr 20-20990) när de nödvändiga lagändringarna träder i kraft. Dock påverkar vissa ändringar bankernas kapitalkrav först när FI genomfört en ny översyn och utvärdering (ÖUP). FI har beskrivit det praktiska införandet av ändringarna i pelare 2 under den övergångsperiod som varar fram till nästa översyn och utvärdering, se Så ska banker tillämpa kapitalkrav fram till nästa översyn och utvärdering.

FI:s pelare 2-metoder

FI presenterar ny pelare 2-metod för marknadsrisker i övrig verksamhet (2020-12-17)

Pelare 2-metod för bedömning av kapitalpåslag för kreditrelaterad koncentrationsrisk (2020-12-29)

Pelare 2-metod för bedömning av kapitalbaspåslag för pensionsrisk (2020-12-29)

Ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter (2020-01-28)

Nya metoder för bankernas riskvikter och kapitalkrav beslutade (2016-05-24)

Kombinerade buffertkrav

Krav på att upprätthålla olika slag av kapitalbuffertar finns i lag (2014:966) om kapitalbuffertar. En bank får under vissa omständigheter och restriktioner använda buffertarna. Stora buffertar gör därmed banker mer motståndskraftiga mot förluster, vilket minskar sannolikheten för att de skulle bryta mot minimikravet och att problem skulle spridas till andra delar av det finansiella systemet.

Kapitalkonserveringsbuffert

Banker ska hålla en kapitalkonserveringsbuffert motsvarande 2,5 procent utöver de grundläggande kapitalbaskraven och de särskilda kapitalbaskraven. Bufferten är ett ytterligare lager kapital som banken ska kunna använda för att täcka förluster utan att bryta mot de grundläggande kapitalbaskraven och särskilda kapitalkraven.

Kapitalbuffert för systemviktiga banker

FI utvärderar årligen vilka av de svenska bankerna som är systemviktiga och vilka av dessa som ska hålla en buffert som syftar till att ge ett extra skydd mot negativa effekter som problem i banken kan orsaka i det finansiella systemet. För närvarande omfattas SEB, SHB och Swedbank av kravet och ska hålla 1 procent institutspecifik kapitalbuffert för systemviktiga banker.

Systemriskbuffert

Denna buffert ska skydda mot systemrisker som inte täcks av andra kapitalkrav. FI ser över systemriskbufferten och vilka banker som ska omfattas vartannat år. För närvarande omfattas SEB, SHB och Swedbank av kravet och ska hålla 3 procent systemriskbuffert.

Kontracyklisk kapitalbuffert

Banker ska i perioder med högkonjunktur och hög kredittillväxt bygga upp kapitalbuffertar för tider av finansiell oro. Syftet med den kontracykliska kapitalbufferten är att stärka bankernas motståndskraft och förhindra framtida finanskriser. FI fastställer kvartalsvis storleken på den kontracykliska kapitalbufferten utifrån det rådande ekonomiska läget.

FI har fattat beslut om kapitalbuffertar för storbankerna (2020-12-30)

Kontracyklisk kapitalbuffert (beslut om buffertvärden)

Beslut av FI:s styrelse: kontracykliskt buffertvärde sänks till noll (2020-03-16)

Vägledning för kapital

Vägledning för ytterligare kapitalbas ska täcka risker som inte täcks av de grundläggande kapitalbaskraven i pelare 1, de särskilda kapitalbaskraven i pelare 2 eller de kombinerade buffertkraven och baseras på utfallet av stresstester och andra bedömningar som är specifika för varje bank.

FI föreslår ansats för att bedöma pelare 2-vägledning för svenska banker (2021-02-15)

Informationskrav (pelare 3)

Pelare 3 är den del av Basel-överenskommelsen där kreditinstitut åläggs att publicera ytterligare information om sin egen verksamhet. Detta så att eventuella motparter bättre kan bedöma om de vill vara kund, kreditgivare eller investerare i kreditinstitutet.

FI tillämpar nya EU-riktlinjer om upplysningskrav (pelare 3) (2017-10-06)

Senast granskad: 2020-12-29
Laddar sidan