Hållbarhetsrapportering

Bakgrund

Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering ersätter det tidigare rapporteringsdirektivet – Non Financial Reporting Directive (NFRD). Med stöd av CSRD har EU också tagit fram standarder – European Sustainability Reporting Standards (ESRS) - som ska följas av de företag som omfattas av direktivet. Dessa standarder reglerar det närmare innehållet i hållbarhetsrapporten.

CSRD är ett ändringsdirektiv som ska införas i svensk rätt. En svensk proposition är framtagen (prop. 2023/24:124). Lagändringarna om företagens hållbarhetsrapportering föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Syftet med hållbarhetsrapporteringen

Direktivets krav på hållbarhetsrapporteringen fyller flera syften. Tanken är att hjälpa till att styra in kapital mot hållbara investeringar. Genom att finansmarknaderna får tillgång till hållbarhetsinformation skapas förutsättningar till att uppnå en hållbar tillväxt. Rapporten ska också underlätta hanteringen av finansiella risker till följd av bland annat klimatförändringar och miljöförstöring.

Den nya regleringen syftar också till att skapa fördelar för enskilda företag. Rapporteringen kan underlätta finansiering och också skapa medvetenhet i företaget om egna risker och möjligheter kopplade till hållbarhet. Genom att informationen införs i årsredovisningen och att informationen ska granskas skapas förutsättningar för att den är tillförlitlig, relevant och jämförbar.

Vem berörs och vid vilken tidpunkt?

Kraven i regelverket börjar gälla för olika företagskategorier vid olika tidpunkter.

Kraven för hållbarhetsrapportering

Hållbarhetsrapporten ska bland annat innehålla den information som behövs för att kunna få en förståelse av företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och hur dessa påverkar företagets utveckling, resultat och ställning. Av rapporten ska till exempel affärsstrategi, hållbarhetsmål, styrelsens uppgifter, vilka ersättningar som finns, huvudsaklig faktisk och potentiell negativ inverkan som kan kopplas till verksamheten och värdekedja framgå. Det betyder att företagets produkter, tjänster, affärsförbindelser och distributionskedjor berörs.

Rapporten ska också till exempel redogöra för åtgärder för att förhindra den negativa inverkan samt de väsentliga riskerna när det gäller hållbarhet och hur de hanteras. Sammantaget kommer företagen att rapportera effekten av verksamhetens sociala och miljömässiga aktiviteter.

De europeiska standarderna, som gäller direkt i Sverige, anger sedan mer i detalj vad hållbarhetsrapporten ska innehålla. Standarderna innehåller krav som avser miljö, socialt ansvar och bolagsstyrningsfrågor. De tas fram i flera uppsättningar, som antas med viss tidsförskjutning. Den första ska vara antagen av EU före den 1 januari 2024.

Granskning och placering

Hållbarhetsrapporten ska finnas i förvaltningsberättelsen, i ett tydligt identifierbart avsnitt. Granskningen av hållbarhetsrapporten föreslås fram till åtminstone 2028 vara en oberoende granskning som utmynnar i ett uttalande, med så kallad begränsad säkerhet, om i vilken mån rapporten uppfyller rapporteringskraven. Granskningen ska utmynna i en granskningsberättelse som efter varje räkenskapsår ska lämnas till bolagsstämman.

Kopplingen mellan CSRD och taxonomin

Taxonomiförordningen utgör ett gemensamt klassificeringssystem för vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. Genomförandet av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) innebär att alla företag som ska avge en hållbarhetsrapport även ska lämna information om miljömässig hållbarhet enligt kravet i artikel 8 i taxonomiförordningen.

EU-standarder och globala standarder

Enligt direktivet ska hållbarhetsrapportens närmare innehåll regleras i standarder för hållbarhetsrapportering. Standarderna baseras på utkast som utarbetas av den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering, Efrag (European Financial Reporting Advisory Group).

Parallellt har International Sustainability Standards Board (ISSB) publicerat sina första förslag till globala standarder för hållbarhetsredovisning − IFRS Sustainability Disclosure Standards − som ska bli systerstandarder till redovisningsstandarderna IFRS (International Financial Reporting Standards).

EU-kommissionen, Efrag och ISSB diskuterar löpande om hur standarderna kan harmoniseras.