Bedragare arbetar målmedvetet för att vinna ditt förtroende, och framstår ofta som kunniga och pålästa. De kan erbjuda investeringar, lån – eller hjälp med att få tillbaka förlorade pengar. Var skeptisk och gör aldrig affärer med okända företag. Här är FI:s checklista för att undvika att bli lurad.
På internet lockar bedragare med löften om enkla investeringar som snabbt leder till stora vinster. Men det finns inga snabba, enkla och säkra investeringar. Om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, är det förmodligen inte sant.
Var skeptisk till alla som erbjuder investeringar på sociala medier, telefon eller mejl. Seriösa företag kontaktar dig inte på det här sättet, i synnerhet inte kvällstid. Blockera personen eller lägg på. Var också medveten om att bedragare kan arbeta under lång tid för att vinna ditt förtroende. Ni kan höras upprepade gånger, och det kan kännas nästan som att ni blivit vänner.
Använd inte ditt bank-id på uppmaning av någon annan, och logga inte in i din bank för att du blir ombedd att göra det. Inga seriösa företag skulle uppmana dig att använda dina inloggningsuppgifter på det sättet. Låt inte heller någon du inte känner fjärransluta till din dator, det vill säga ta över och styra din dator.
Kontrollera i FI:s företagsregister att företaget har tillstånd att verka i Sverige, och att företaget inte finns med på FI:s varningslista. Var dock medveten om att bedragare kan låtsas att de kontaktar dig från existerande företag – att företagsnamnet finns i FI:s register existerar är därför ingen garanti.
Om företaget har sin hemvist i ett annat land är det hos myndigheten i det landet som du kontrollerar att företaget har tillstånd. När du vill klaga på bolaget är det den myndigheten som du ska kontakta.
Bluffannonser i sociala medier kan vara utformade som tävlingar med chans att vinna exempelvis en bil, eller likna en artikel i någon av våra stora dags- eller kvällstidningar. Bluffannonserna leder till webbplatser, som kan se ut att verkligen tillhöra exempelvis en tidning. Syftet med bluffannonserna är att få dig att fylla i dina kontaktuppgifter så att bedragarna ska kunna kontakta dig.
Se också upp med AI-genererade videor med kändisar som rekommenderar en investering. Sådana videor är svåra att avslöja som fejk. Där man tidigare kunde ana en konstig munrörelse, märklig blick eller mekanisk röst, skapar AI nu bilder och videor som i princip ser äkta ut.
Det finns bedragare som erbjuder lån mot att du på förhand betalar en avgift. Men därefter betalas lånet inte ut. Seriösa långivare eller förmedlare arbetar inte på detta sätt. Avgifter betalar du efter att du fått lånet, eller möjligtvis kan avgifterna dras i samband med att du får en summa utbetald. Betala aldrig på förhand några avgifter för lån och krediter.
Om du en gång har blivit utsatt för ett investeringsbedrägeri kommer du troligtvis åter att bli kontaktad av bedragare. Det kan vara samma bedragare som hör av sig igen, eller så har dina personuppgifter sålts vidare. Ofta låtsas bedragarna kunna hjälpa dig att återfå den summa du redan förlorat – mot en avgift. Avgiften kan exempelvis förklaras med att det rör sig om en licens, en skatt eller liknande. Bedragarna säger sig ofta representera kända företag och banker, eller en myndighet, som exempelvis Finansinspektionen. De kan också hävda att de arbetar för EU.
Seriösa aktörer skulle aldrig kontakta dig på detta vis. Betala därför aldrig pengar till någon som säger sig vilja hjälpa dig.