Hållbarhetsregler

Det har kommit en rad nya och omfattande regelverk inom hållbar finans som ställer krav på företag under FI:s tillsyn. Uppdateringar inom befintliga regelverk har också höjt kraven på företagens hållbarhetsarbete.

EU:s regelverk inom hållbar finans

Bakgrunden till flera av de nya regelverken och uppdateringar av befintliga regelverk på det här området är EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar ekonomi, som antogs av EU-kommissionen 2018. Den lägger grunden för EU:s arbete med en hållbar finansmarknad och innehåller de tre målen

omdirigera kapitalflöden mot en mer hållbar ekonomi
integrera hållbarhet i riskhanteringen
främja transparens och långsiktighet på finansmarknaden.

Arbetet har resulterat i både ny sektorsövergripande lagstiftning på området (som EU:s taxonomi), samt uppdateringar av befintliga sektorsspecifika regelverk (till exempelvis Solvens 2, kapitaltäckningsdirektivet, Mifid 2, Mifir och IDD). Vi presenterar här inledningsvis några av regelverken på området som har trätt i kraft och kommer att komplettera med information om ytterligare regelverk vartefter.

Omnibus I

Bakgrund

EU-kommissionen lade den 26 februari 2025 fram ett förslag, kallat Omnibus I, om regelförenkling och minskad administrativ börda gällande vissa av EU:s regelverk inom hållbar finans.

Omnibus I innehåller förslag på ändringar i olika rättsakter. Det omfattar även ändringar i gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM), se Naturvårdsverkets webbplats för mer information kring denna.

CBAM – gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (Naturvårdsverket)

En stor del av förslagen finns i två direktiv som EU-kommissionen har lagt fram. Det ena direktivet ((EU) 2025/794), kallat Stoppa klockan, är färdigbehandlat inom EU och implementeras för närvarande i svensk rätt. Det andra direktivet som EU-kommissionen har lagt fram omfattar materiella ändringar i de två gällande direktiven CSRD och CS3D. Direktivet behandlas för närvarande på EU-nivå, varför det är oklart hur det slutgiltiga direktivet som ska genomföras i svensk rätt kommer att se ut. Informationen här utgår från EU-kommissionens utkast till direktiv från februari 2025. Tills dess att ny lagstiftning beslutats i Sverige gäller nuvarande lagar och regler.

Läs mer om de materiella ändringar som föreslås i CSRD och ESRS via länken nedan. Där finns även information om Stoppa klockan-direktivet.

Hållbarhetsrapportering (NFRD/CSRD)

FI uppmanar företag som kan komma att påverkas av ändringarna att hålla sig informerade om förändringar som kan ske framöver och att lämna synpunkter på förslagen.

Syfte

Omnibus I är ett paket med förslag som syftar till att minska och förenkla de administrativa bördorna för europeiska företag, till stor del vad gäller hållbarhet. Syftet är att stärka den europeiska konkurrenskraften. EU-kommissionen lade fram det första av flera förenklingspaket den 26 februari 2025.

Innehåll

Omnibus I består av:

Ett förslag till direktiv som innebär ändringar i EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) samt direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CS3D).
Ett förslag till direktiv, kallat Stoppa klockan, om att skjuta upp tillämpningen av alla rapporteringskrav i CSRD för vissa företag som är skyldiga att rapportera för räkenskapsåren 2025 och 2026 samt att skjuta upp tidsfristen för tillämpningen av den första vågen av CS3D till 26 juli 2028.
Ett utkast till delegerad akt om ändring av reglerna för taxonomirapportering samt de delegerade akterna på klimat- och miljöområdet i taxonomin, som också har lagts fram för offentligt samråd
Ett förslag till ändringsförordning till förordningen om gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM). Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för detta förslag.

FI:s synpunkter på ändringsförslagen i CSRD

I början av april 2025 lämnade FI, i en skrivelse till Justitiedepartementet, synpunkter på de ändringsförslag i CSRD som EU-kommissionen framför i Omnibus I.

FI:s synpunkter på EU-kommissionens förslag till ändringar i CSRD

Omnibus I (EU-kommissionen)

Den gröna given

Flera av regelverken kopplar också till målen inom EU:s gröna giv, som handlar om att EU ska minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030 och bli klimatneutralt till 2050. Inom den gröna given ryms också åtgärder för hållbar finansiering av den privata sektorn. Syftet med handlingsplanen och EU:s gröna giv är att nå målen i Parisavtalet och FN:s agenda 2030 för hållbar utveckling.

Ny strategi

EU-kommissionen antog i juli 2021 en förnyad strategi på området. Den bygger vidare på strategin från 2018 och kopplar till EU:s gröna giv. Den förnyade strategin syftar till att stödja finansiering av övergången till en hållbar ekonomi genom att föreslå åtgärder inom de fyra områdena

omställningsfinansiering
inkludering
motståndskraft och bidrag från det finansiella systemet
global ambition.

FI och de nya hållbarhetsregelverken

Eftersom en rad nya och omfattande regelverk – inklusive uppdateringar av befintliga regelverk – träder i kraft under en kort tidsperiod kommer FI särskilt att prioritera genomförande av de nya reglerna. Det kommer innefatta att, i möjligaste mån, möta de behov av kontakt och dialog som uppstår hos de berörda företagen inför att de ska börja tillämpa de nya reglerna och anpassa sig till nya krav. När nya krav införs kommer FI att skifta resurser till löpande tillsyn för att säkerställa att reglerna följs. När i tid det sker varierar mellan olika regelverk.

Några av regelverken för företag under FI:s tillsyn

Senast granskad: 2025-06-16