FI:s sektorsansvar

Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Att grundläggande funktioner i den finansiella sektorn fungerar är minst lika viktigt i krig som i fred. Det kommer exempelvis att finnas ett stort behov av att fortsätta kunna omvandla sparande till investeringar, hantera olika krigsrelaterade risker genom försäkringar, och att genomföra betalningar i händelse av krig. Genom att stärka den finansiella sektorns förmåga att hantera ett krig blir vi också bättre förberedda för att kunna hantera kriser som uppstår i fredstid.

Struktur för det civila försvaret

Sedan den 1 oktober 2022 organiseras Sveriges krisberedskap och civila försvar på ett nytt sätt. Den strukturreform som genomfördes då inrättade bland annat olika beredskapssektorer, där Finansiella tjänster är en.

FI är sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Finansiella tjänster. Det framgår av förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap (beredskapsförordningen). Riksgälden är den andra myndigheten som ingår i samma beredskapssektor. Dessutom sker en nära samverkan med Riksbanken, som inte är en myndighet under regeringen och därför ligger utanför systemet med beredskapssektorer.

FI:s uppdrag som sektorsansvarig myndighet

FI ska leda arbetet i beredskapssektorn Finansiella tjänster med att samordna åtgärder i samband med krissituationer och vid höjd beredskap. Det innebär att FI ska se till att FI:s och Riksgäldens åtgärder är samordnade. FI ska också stödja Riksgälden som beredskapsmyndighet och verka för att tydliggöra vilka uppgifter och roller FI respektive Riksgälden har. Vi ska också samverka med Riksbanken.

FI ska även arbeta för att åtgärder inom sektorn Finansiella tjänster är samordnade med andra beredskapsmyndigheter, inklusive länsstyrelser och civilområdesansvariga länsstyrelser samt med Försvarsmakten. Vi ska dessutom samverka med näringslivet i den utsträckning som behövs.

Samhällsviktig verksamhet

FI har identifierat fem verksamheter inom den finansiella sektorn som samhällsviktiga: 

• betalningar
• inlåning
• utlåning
• försäkring
• kapitalmarknad.  

En allvarlig störning i betalningssystemet, på grund av ett sammanbrott hos någon de av större bankerna eller infrastrukturbolagen, skulle exempelvis innebära en risk för långtgående skador på Sveriges ekonomi och annan samhällsviktig verksamhet.

Risken för att sådana störningar uppstår ökar markant i kris och krig. En central uppgift för sektorn är därför att vidta olika åtgärder för att så långt som möjligt motverka att exempelvis betalningssystemet slutar att fungera. Att prioriterade betalningar kan genomföras under höjd beredskap är en förutsättning för samhällets funktionsförmåga, försörjningsberedskapen och försvarsansträngningarna.

Samarbete med Riksbanken

FI och Riksbanken har ett delvis överlappande ansvar och har därför kommit överens om att samarbeta i frågor som rör civilt försvar.

Riksbankens uppdrag här har sin bakgrund i den nya riksbankslagen, som trädde i kraft den 1 januari 2023 . Den ger Riksbanken ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap.

I detta ingår att Riksbanken får meddela föreskrifter som riktar sig mot företag inom betalningsområdet. Riksbanken ska bland annat samordna arbetet som de företag som är berörda gör med planering inför fredstida krissituationer och höjd beredskap, anordna utbildningar och övningar samt vid behov aktivera en ledningsfunktion för samordning och informationsdelning under en fredstida krissituation eller höjd beredskap. Riksbanken ska även övervaka att företagen uppfyller sina skyldigheter.

FI och Riksbanken har tecknat en överenskommelse som reglerar samverkan mellan myndigheterna.