Sedan 2016 gäller i Sverige ett särskilt regelverk för att hantera kreditinstitut och värdepappersbolag i kris. Under 2022 började ett motsvarande regelverk för centrala motparter att gälla. Syftet med regelverken är att företagens aktieägare och fordringsägare – i fallet centrala motparter även dess clearingmedlemmar – ska bära förluster och inte skattebetalarna.
Reglerna innebär dels krav på krisförberedelser i goda tider, dels befogenheter för myndigheter i händelse av en faktisk kris. Ramverket för kreditinstitut och värdepappersbolag är i svensk rätt framför allt genomfört genom lagen (2015:1016) om resolution. Ramverket för centrala motparter finns framför allt i EU-förordningen (EU) 2021/23 om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter.
Resolution är ett alternativt förfarande till konkurs och tillämpas på fallerande företag där resolutionsmyndigheten anser att ett ordinärt insolvensförfarande innebär för stora negativa konsekvenser för samhället. I Sverige är Riksgäldskontoret (Riksgälden) resolutionsmyndighet.
Det krisförberedande arbetet skiljer sig från FI:s övriga arbete, som handlar om att förebygga att kriser uppstår genom att se till att företagen under vår tillsyn har tillräckliga ekonomiska buffertar och en god styrning, riskhantering och kontroll.
Det krisförberedande arbetet handlar i stället om vad som bör ske om ett företag ändå hamnar i problem. Arbetet har två delar: återhämtningsplaner och resolutionsplaner (se nedan). FI är som tillsynsmyndighet huvudansvarig för återhämtningsplanerna, medan Riksgälden ansvarar för resolutionsplanerna.
Återhämtningsplaner ska upprättas av de företag som omfattas av de här reglerna och granskas av FI. Planerna ska innehålla indikatorer för när ett företag är i kris och lämpliga åtgärder för att återställa det företagets fortlevnadsförmåga.
Resolutionsplaner upprättas av myndigheterna och beskriver hur de avser att hantera ett företag som fallerat. För företag som myndigheterna planerar att hantera genom ett resolutionsförfarande behöver Riksgälden ställa krav på att företaget är avvecklingsbart genom resolution. För kreditinstitut och värdepappersbolag gäller till exempel krav på kapitalbas och kvalificerade nedskrivningsbara skulder, även kallat MREL-krav.
För kreditinstitut och värdepappersbolag är krav på kapitalbas och kvalificerade nedskrivningsbara skulder ett komplement till kapitalkraven. Kapitalkraven syftar till att företaget kan bära förluster utan att fallera. Nedskrivningsbara skulder ska säkra att företaget kan återkapitaliseras vid fallissemang. I Sverige beslutar Riksgälden om MREL.