Resultat

2019

FI:s kategorisering av kreditinstitut och filialer för tillsyn och tillsynsmetoder

Denna promemoria är en uppdaterad version av FI Dnr 16-13938 och redogör för hur Finansinspektionen delar in kreditinstitut som står under FI:s tillsyn i olika tillsynskategorier. Promemorian har kompletterats med en beskrivning av motsvarande klassificering av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder, vilka också står under FI:s tillsyn.

Krav på likviditetstäckningskvot och diversifiering i likviditetsbuffert

FI presenterar sin syn på de specifika krav som gäller för likviditetstäckningskvot i enskilda valutor. Myndigheten ger också sin tolkning av kravet på diversifiering av likviditetsbuffertens sammansättning för svenska säkerställda obligationer. FI kommer att från och med den 1 oktober 2019 tillämpa detta i tillsynen av banker som tillhör tillsynskategori 1 och 2.

Krav på IRK-modeller för exponeringar mot kommersiella fastigheter

FI har analyserat den kommersiella fastighetsmarknaden och bedömer att den är sårbar för störningar.

FI:s syn på förutsättningar för verksamhet med bostadskrediter

Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån är på väg att kompletteras av modeller där bolån finansieras på nytt sätt, till exempel via bolånefonder.

2018

FI:s arbete med hållbarhetsfrågor 2018

FI har under 2018 genomfört ett antal tillsynsaktiviteter på området, bland annat när det gäller information om hållbarhet på den svenska fondmarknaden. Under året har arbetet inriktats på att integrera hållbarhetsfrågorna i den löpande tillsynen, ett arbete som kommer att fortsätta och intensifieras. Därutöver har FI tagit en pådrivande roll i det allt intensivare internationella arbetet, som är en förutsättning för att komma vidare i ett antal viktiga frågor på området.

Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån

2018-08-23 | ESRB Bolån EBA

FI:s styrelse har beslutat att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med motsvarande krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen träder i kraft från och med 31 december 2018.

EU-kommissionens beslut om riskviktsgolvet för svenska bolån

2018-08-14 | ESRB Bolån EBA

EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det  innebär att åtgärden får införas i Sverige.

Förutsättningar för nya bolåneaktörer

Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån utmanas av aktörer med alternativa finansieringsmodeller.

EU-underrättelse om förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån

2018-05-25 | ESRB Bolån EBA

FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, EU-rådet, EU-kommissionen, ESRB och EBA om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.

2017

FI:s kapitalbedömningsmetod inom pelare 2 vid värdepapperisering

Finansinspektionen anser att en åtgärd inom pelare 2 är nödvändig som en säkerhetsspärr för att begränsa konsekvenserna för det samlade kreditutbudet vid systemkritisk värdepapperisering. I dag publiceras den metod som FI avser att använda i bedömningen.

2015

Drivkrafter bakom hushållens skuldsättning

I den här rapporten ger Finansinspektionen, tillsammans med Sveriges riksbank och Riksgälden, en övergripande bild av drivkrafterna bakom uppgången i hushållens skuldsättning. En central slutsats i rapporten är att skuldsättningen i stor utsträckning hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden.

2014

Kapitalkrav för svenska banker

Finansinspektionen presenterar i en promemoria ställningstaganden som syftar till att det svenska banksystemet ska stå starkare rustat för att kunna stå emot framtida finanskriser.

2013

PM 3 – Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige

Sammantaget visar analysen att en lägre andel av hushållen tar nya lån med höga belåningsgrader och att amorteringsbeteendet har förbättrats bland hushåll med höga belåningsgrader.

PM 5 – Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

Enskilda hushåll visar på god motståndskraft, i alla fall på längre sikt. På kort sikt finns däremot risker för individuella hushåll i stressade situationer.

PM 1 – Förklaringar till utvecklingen av hushållens skuldsättning sedan mitten av 1990-talet

FI bedömer att fundamentala reala efterfråge- och utbudsfaktorer förklarar en stor del av uppgången i hushållens skuldsättning men att generösare kreditgivningsnormer troligtvis också har understött utvecklingen.

PM 2 – Analys av spridningen av hushållens skuldsättning

Riskerna med hushållens aggregerade skuldsättning i samhället kan se olika ut beroende på hur skulderna är fördelade. En analys av spridningen i hushållens skuldsättning visar att skuldkvoten har ökat trendmässigt för alla inkomstgrupper och att vissa hushållsgrupper är mycket sårbara. Risken för större kreditförluster på bostadslån bedöms däremot vara liten.

Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden

På uppdrag av Samverkansrådet har en av Finansinspektionen och Riksbanken gemensam analysgrupp tillsatts för att analysera risker kopplade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden. Slutsatser kring analysarbetet motiverar till att överväga ytterligare åtgärder för att hantera riskerna med hushållens höga skuldkvot.

Beslut om riskviktsgolv för svenska bolån

FI inför ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån. Golvet införs som en tillsynsåtgärd inom den så kallade pelare 2.

Laddar sidan