Om hushållens lån

Bolån

Under de senaste åren har FI infört ett antal verktyg för att försöka dämpa tillväxten i hushållens bolån relativt deras inkomster och bostadens värde. Syftet med detta är att därigenom minska riskerna. Eller annorlunda uttryckt, för att öka motståndskraften först och främst hos hushållen men även hos bankerna.

• FI införde 2010 en begränsning av lån med bostaden som säkerhet på 85 procent av bostadens värde. Det är det så kallade bolånetaket.
• För att säkerställa att bankernas interna modeller inte underskattar kreditrisken i bolåneportföljerna och eftersom bankerna inte heller tar hänsyn till de så kallade systemrisker som bolånen medför höjde FI riskviktsgolvet för bolån i två steg 2013 respektive 2014 från cirka 5 till 25 procent.
• För att stärka bankerna infördes nya kapitalkrav i enlighet med nya regleringar inom EU. Kraven syftar till att öka bankernas motståndskraft i tider av oro.
• Under 2014 beslutade FI att aktivera och fastställa den kontracykliska kapitalbufferten till 1 procent från och med september 2015. Buffertvärdet höjdes därefter successivt och låg i början av 2020 på 2,5 procent. I samband med pandemins utbrott sänktes buffertvärdet till 0 procent i mars 2020. I takt med att det ekonomiska läget förbättrades, höjdes buffertvärdet återigen. I juni 2023 tillämpades ett buffertvärde på 2 procent.
• FI införde ett amorteringskrav (baserat på hushållets belåningsgrad, det vill säga bolånens storlek i förhållande till bostadens värde) från den 1 juni 2016.
• FI införde ett skärpt amorteringskrav (baserat på hushållets skuldkvot, det vill säga bolånens storlek i förhållande till hushållets inkomst) från den 1 mars 2018.

FI följer hushållens lån löpande, genom vår årligen återkommande fördjupade analys om bolån, genom löpande riskbedömningar (bland annat vid kvartalsvisa bedömningar inom ramen för den kontracykliska kapitalbufferten) samt genom olika temaundersökningar inom tillsynen.

FI:s åtgärder för att hantera hushållens skuldsättning ska motverka de risker som byggs upp. Men de kan inte lösa de fundamentala problem som finns på bostadsmarknaden. För att motverka att hushållens lån skapar stora obalanser krävs även åtgärder från andra politikområden.

Konsumtionslån

FI har under flera år haft osund kreditgivning som ett prioriterat område för konsumentskyddsarbetet. Det har medfört att FI har analyserat förhöjda risker bland de som tar konsumtionslån – det vill säga lån som inte har en bostad som säkerhet. Analyserna har vi gjort tillsammans med Konsumentverket och Kronofogden.

De förhöjda risker FI har upptäckt ligger också till stor del till grund för de förslag överskuldsättningsutredningen har lagt fram (se SOU 2023:38, Ett förstärkt skydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning). FI har deltagit med både expert och sekreterare i utredningen.

FI har uppdaterat sina allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden (se FFF 2021:19). Dessutom genomför FI tillsynsundersökningar av bolag som har tillstånd från FI.