Resultat

2021

FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser

Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:1)

Ekonomin fortsätter att återhämta sig. Stödåtgärder har varit nödvändiga för att påskynda återhämtningen. Men i takt med att ekonomin stärks behöver de successivt fasas ut. Det gäller i första hand stödåtgärder som riskerar att bygga upp stabilitetsrisker.

FI publicerar den första Bankbarometern för 2021

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2020.

Den svenska bolånemarknaden (2021)

Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.

Hållbarhetsrapport 2021 – klimatet i fokus

Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Hållbarhetsrapporten ger en beskrivning av aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som berör den finansiella sektorn och ger exempel på vad FI arbetar med inom området.

FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar

Aggregerad statistik indikerar att svenska hushåll har betydande likvida tillgångar i form av kontanter, banksparande, fondandelar och värdepapper. Det sammanlagda värdet motsvarar i dag i genomsnitt nästan 1 miljon kronor per hushåll. Men eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.

FI-analys 27: Icke-finansiella företag och finansiell stabilitet: En beskrivning av sårbarheter

Denna FI-analys beskriver hur sårbarheter från utlåningen till icke-finansiella företag uppstår och varför FI behöver följa dessa för att uppfylla sitt stabilitetsuppdrag.

2020

Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:2)

Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.

FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell

Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.

FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån

Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.

Laddar sidan