Vi övervakar finansmarknadenFI har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa tänkbara konsekvenser av att det införs en ovillkorlig rätt till återköp av och överföring av värdet i individuella fond- och depåförsäkringar tecknade före den 1 januari 2006 (återköp) respektive den 1 juli 2007 (överföring). FI redovisar nu resultatet av vår kartläggning.
Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.
Merparten av distributionen av livförsäkringar sker genom externa distributionskanaler. Det är därför viktigt att försäkringsföretagen tar sitt ansvar för att välja lämpliga distributionskanaler för den målmarknad de definierat och följer upp att försäkringsprodukterna distribueras till rätt målgrupp.
Efter att bestämmelserna för högkostnadskrediter ändrades 2018 – då bland annat ett räntetak och ett kostnadstak infördes − har sådana krediter minskat kraftigt i omfattning. Det är troligt att reformen inneburit att utbudet av högkostnadskrediter minskat. Det syns också i att flera bolag slutat ge sådana lån.
Konsumtionslånen växer kraftigt och spelar allt större roll för hushållens ekonomi. De utgör en femtedel av hushållens totala lån men står för över hälften av hushållens lånebetalningar i räntor och amorteringar. Stora lån växer men de minsta lånen växer snabbare. Flera låntagare får betalningsproblem kort efter att lånen beviljats och problemen är större bland unga än äldre, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.
Många banker arbetar aktivt med kontinuitetshantering och har genomfört viktiga åtgärder för att reducera risken för allvarliga avbrott. Samtidigt anser FI att bankerna behöver stärka sin kontinuitetshantering ytterligare. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att stärka motståndskraften i sina kritiska funktioner. Denna tillsynsrapport beskriver områden där FI vill se förbättringar.
En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.
Kreditgivare måste kunna se låntagares alla skulder innan de beviljar nya lån.
De låga räntorna väntas förbli låga under en längre tid framöver. Det kan leda till ett ökat risktagande bland olika aktörer, och växande utmaningar för svenska försäkringsföretag.
Denna FI-analys visar att den huvudsakliga orsaken till att unga har svårare att köpa en bostad är de stigande bostadspriserna.
