Resultat

2020

Henrik Braconier: Svenska banker och de låga räntorna

De låga räntorna medför risker. Tillgångsvärdena är höga och skulderna växer snabbt. Bland annat har de kommersiella fastighetsföretagens skulder vuxit mycket och bankernas utlåning till sektorn är stor. Därför beslöt Finansinspektionen (FI) nyligen att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Det är viktigt för FI att verka för ett robust och stabilt system där bankerna upprätthåller en tillfredsställande motståndskraft.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 5 punkter under det fjärde kvartalet 2019. Från 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2019 till 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) beslutade den 29 januari att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som började tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,18 procent.

Erik Thedéen: Fintech och cyberhot – hur påverkas den finansiella stabiliteten?

Hushållens skulder har vuxit långsammare de senaste tre åren. De två amorteringskrav som FI har infört har bidragit till dämpningen. Men de låga räntorna medför risker. Skulderna hos kommersiella fastighetsföretag har vuxit snabbt, och bankernas utlåning till sektorn är stor. FI har i dag beslutat om att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Dessutom konstaterade Erik Thedéen att cyberhot är en utmaning för hela samhället där det krävs samarbete på ett brett plan.

Ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter

FI bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter. Bankerna bör ha mer kapital för dessa exponeringar och FI höjer därför kapitalkraven.

Ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter

Finansinspektionen (FI) bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter. Bankerna bör ha mer kapital för dessa exponeringar och FI höjer därför kapitalkraven.

Ökad öppenhet om pris på koldioxid kan stärka det finansiella systemet

Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp.

2019

Förtydligande kring effekten för svenska banker av reviderade Baselregler

Finansinspektionen vill i förhållande till den rapport som Europeiska Bankmyndigheten (EBA) publicerade i augusti göra ett förtydligande kring vilken effekt reviderade Baselregler kan få för svenska banker. Ökningen i primärkapitalkrav skulle enligt FI:s beräkningar bli cirka 30 procent i stället för 53 procent – vilket anges i rapporten från EBA – med samma antaganden och metodik som EBA använt, men utöver det med hänsyn tagen till det riskvägda beloppet för det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.

Debattartikel i Dagens Industri 28/11

Låga räntor medför hot mot den finansiella stabiliteten. I den stabilitetsrapport som FI publicerar på torsdagen varnar vi för att lågränteläget kan trappa upp jakten på avkastning bland fastighetsbolag och att storbankerna förlitar sig för lite på eget kapital när de finansierar dessa risker genom lån, skriver FI:s Erik Thedéen och Henrik Braconier.

Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2019

Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2019.

Laddar sidan