Finansinspektionen (FI) tillstyrker förslaget om nytt konkurrensverktyg för väl fungerande marknader. FI anser att relevanta tillsyns- och expertmyndigheter bör involveras tidigare i processen för att implementera konkurrensfrämjande åtgärder än vad som beskrivs i betänkandet.
Osäkerheten om den geopolitiska och ekonomiska utvecklingen är stor och risken för negativa störningar är högre nu jämfört med i höstas. Samtidigt har svenska banker stora kapitalbuffertar och god lönsamhet vilket bygger motståndskraft. Men såväl finansiella företag som hushåll och företag behöver vara redo för att det osäkra läget kan pågå en längre tid. Det är några av våra slutsatser i årets första stabilitetsrapport.
Varje kvartal offentliggör Finansinspektionen kapitalkraven för samtliga banker och kreditmarknadsbolag i tillsynskategorisering 1 och 2.
FI har underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) om att vi avser att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år, från och med den 31 december 2025. Vi avser också att förläng det nuvarande riskviktsgolvet för kommersiella fastigheter med två år från och med 30 september 2025. Detta sker i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
De ekonomiska förutsättningarna för hushållen förbättrades under 2024. Så många som 8 av 10 hushåll valde rörlig ränta, vilket är en högre andel än tidigare år. Men den ekonomiska utvecklingen är osäker. Hushållen behöver ta höjd för att klara fortsatt höga boende- och levnadsomkostnader. Det är några av slutsatserna i årets bolånerapport.
Finansinspektionen redovisar den kalibrering som kommer att tillämpas för det känslighetsbaserade stresstest som ligger till grund för pelare 2-vägledningen för svenska banker.
För att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden remitterar Finansinspektionen i dag förslag på nya allmänna råd om att bolåneföretag bör informera konsumenter om att ränterabatten på bolån löper ut. FI remitterar också ett förslag om en ny metod för att beräkna ränteskillnadsersättning. De nya allmänna råden föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Finansinspektionen har erkänt det norska finansdepartementets beslut att bibehålla systemriskbufferten på 4,5 procent för exponeringar i Norge. Beslutet gäller svenska instituts exponeringar i Norge.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i första kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Nu publicerar FI bankernas faktiska kärnprimärkapitalutrymme en gång i kvartalet, med start i dag. Det visar hur stor del av bankernas buffert som kan användas för att täcka förluster innan en bank bryter mot något regulatoriskt krav eller pelare 2-vägledningen. Genom att publicera detta vill FI underlätta för marknadsaktörer och andra intressenter att tolka bankernas kapitalutrymme.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2024.
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade ytterligare något under det fjärde kvartalet 2024. FI uppmanar konsumenter att förhandla med sin bank om man inte är nöjd med boräntan.
Under 2025 kommer FI särskilt att fokusera på fyra områden i vår tillsyn.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i fjärde kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
De tre storbankerna – SEB, Handelsbanken och Swedbank – ska även i fortsättningen hålla en systemriskbuffert på 3 procent på gruppnivå. Det är resultatet av den översyn av systemriskbufferten som FI gör vartannat år, i enlighet med EU:s kapitaltäckningsdirektiv.
Nu finns en film från det FI-forum som hölls den 3 december om civil beredskap.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2024.
Den svenska banksektorn har relativt hög motståndskraft avseende de faktorer som orsakade bankoron 2023, då ett flertal banker gick omkull. I de fall svenska banker uppvisar sårbarheter vägs dessa upp av motståndskraft inom andra områden.
Läget för den finansiella stabiliteten har förbättrats något under det senaste halvåret. Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur men sjunkande räntor bidrar till en ökad framtidsoptimism. Samtidigt innebär det osäkra globala ekonomiska och säkerhetspolitiska läget ökade risker, bland annat i form av cyberangrepp. Det skriver FI i årets andra stabilitetsrapport.
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade ytterligare under det tredje kvartalet 2024. FI uppmanar konsumenter att jämföra erbjudanden från olika banker för att få bättre villkor på sina lån.