Vi övervakar finansmarknadenFI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
De flesta lån till konsumtion är små, har hög ränta och kort löptid. Hushåll med stora lån står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar de största lånen. Om räntan ökar kommer många låntagare att betala en stor del av sin inkomst i ränta och amortering, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.
Den globala och den svenska ekonomin tycks gå in i en mer dämpad fas. De låga räntorna – som har medfört ett högt risktagande och ökande tillgångspriser – väntas förbli låga under en längre tid framöver. Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är överlag tillfredsställande. Men även om bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan bedömer FI att de behöver mer kapital för att täcka riskerna med sin utlåning till kommersiella fastighetsföretag.
Den kommersiella fastighetsmarknaden är viktig för den finansiella stabiliteten. Fastighetsföretagens finansiella ställning är i dagsläget god, men många företag är sårbara för högre räntor och en svagare ekonomisk utveckling.
Rådgivningsmarknaden domineras fortfarande av bolag som ger råd om egna produkter eller tar emot provisioner i sin rådgivning. Nya regelverk och ändrade distributionssätt – främst i form av ett större inslag av digitaliserade tjänster – gör dock att antalet oberoende rådgivare kan komma att öka framöver.
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
Låga räntor och svårigheter att få avkastning på sparande gör att en del konsumenter tar större risker med sitt sparande än vad som är lämpligt. Samtidigt är det fortfarande risk för att konsumenter får placeringsråd som snarare styrs av vad som ger provisioner till rådgivaren än vad som är lämpligt för konsumenten.
Det skärpta amorteringskravet har fått hushåll som tar nya bolån att ändra sitt beteende och att effekterna går i den riktning som FI avsett, det framgår av denna FI-analys.
Stora skulder kan innebära risker för såväl enskilda hushåll och banker, den finansiella stabiliteten som den makroekonomiska utvecklingen. Bolåneundersökningen är ett viktigt underlag för bedömningen av riskerna kopplade till hushållens skulder.
Denna FI-analys beskriver hur svenska säkerställda obligationer fungerar, hur regelverket för säkerhetsmassan är utformat och hur säkerhetsmassan påverkas av ett bostadsprisfall.
En ny rapport från Finansinspektionen och Riksgälden visar att värdet av en implicit statlig garanti för de svenska storbankerna har minskat sedan finanskrisen 2008–2009. Nedgången beror bland annat på högre kapital- och likviditetskrav på bankerna, ett nytt regelverk för bankkrishantering och förbättrade marknadsvillkor.
Flera banker gör satsningar i arbetet med informations- och cybersäkerhet. Men många har ännu inte fullt ut anpassat sitt arbete till de förändrade förutsättningarna som en ökad digitalisering och ett ökat cyberhot från omvärlden innebär. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att utveckla sina förmågor, och att man hanterar och följer upp sina informations- och cybersäkerhetsrisker.
Referensräntor är centrala på de finansiella marknaderna eftersom de används i många finansiella kontrakt. Därför är det viktigt att de är rättvisande, transparenta och speglar den underliggande marknaden på ett korrekt sätt.
Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.
En bank ska ha en godtagbar riskhantering. Det innebär att den ska bedöma olika typer av risker som kan påverka en kredittagarens återbetalningsförmåga. Hållbarhetsrelaterade risker kan vara sådana risker som ska bedömas. Den här rapporten beskriver vad som förändrats i bankernas interna regler och instruktioner inom detta område under de senaste tre åren.
FI presenterar i dag Bankbarometern, en ny rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern kommer fortsättningsvis att publiceras halvårsvis.
När brexit blir ett faktum och Storbritannien lämnar EU den 29 mars 2019 ändras förutsättningarna för gränsöverskridande handel med finansiella tjänster till och från Storbritannien. FI redovisar i en rapport en analys av ett antal väsentliga ekonomiska och juridiska aspekter på brexit.
De flesta lån till konsumtion är små, har hög effektiv ränta och kort löptid. Men det är hushåll med stora lån som står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar också de största lånen. Låntagare med bolån tar vanligen ett större konsumtionslån än dem som inte har ett bolån. Det visar FI:s kartläggning av konsumtionslån Svenska konsumtionslån 2018.
Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder både globalt, hos svenska hushåll och på den kommersiella fastighetsmarknaden. Den höga skuldsättningen gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar och FI kommer om det behövs vidta ytterligare åtgärder för att stärka motståndskraften.
