Svenska storbanker visar motståndskraft i EBA:s stresstest

EBA:s stresstest prövade hur motståndskraftigt det europeiska banksystemet är med hjälp av ett ogynnsamt treårigt makroekonomiskt scenario under 2025–2027. Scenariot innefattade en recession i spåren av en försvårad geopolitisk utveckling. Ökande protektionism antas innebära störningar i leveranskedjor med högre råvaru- och energipriser. Detta resulterar i högre inflation och räntor samt negativa effekter på privat konsumtion och investeringar. 

Stresstestet omfattade ett urval av 64 banker och täckte in cirka 75 procent av banksektorns tillgångar i EU och Norge. Det utfördes i nära samarbete mellan EBA, Europeiska centralbanken (ECB), Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och respektive lands tillsynsmyndighet. De svenska bankkoncerner som ingick i testet är Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken, Swedbank, SBAB Bank och Länsförsäkringar Bank. För att uppskatta effekterna av scenariot har bankerna följt en detaljerad metod som föreskrivits av EBA. Som tillsynsmyndighet kvalitetsgranskade Finansinspektionen (FI) de svenska bankernas egna antaganden och utfall för att säkerställa att resultaten är jämförbara mellan bankerna. 

Metoden för EBA:s stresstest

I EBA:s stresstest använder bankerna sina bankspecifika data och tillämpar sina egna modeller för att skatta resultat under ett statiskt balansräkningsantagande. Men de måste justera sina beräkningar för att reflektera definitioner, begränsningar samt tak och golv som definieras i EBA:s metod. Det behövs för att säkerställa en miniminivå av försiktighet, konsistens och jämförbarhet i resultaten. Styrkan i EBA:s metod ligger därför främst i att effekter på kapitalrelationer av kreditförluster, försämrad intjäning och förändringar av riskvägda tillgångar går att jämföra mellan bankerna. Resultaten ska alltså i första hand ses som en jämförelse av hur mycket olika banker i EU skulle kunna påverkas i en allvarlig ekonomisk nedgång – inte som en exakt prognos för hur bankers kreditförluster, intjäning och riskvägda tillgångar skulle utvecklas om scenariot realiserades. 

EBA:s stresstest redovisar utfallen för bankernas kapitalrelationer på två sätt. Dels rapporteras resultaten utifrån en gradvis infasning av förändringarna i regelverket för kapitalkrav enligt det som EU har bestämt. Vissa förändringar börjar gälla så sent som 2033. Dels hur det skulle se ut om förändringarna hade varit fullt infasade redan i början av stresstestet. 

Ingen av bankerna bryter mot kapitalkraven i stresstestet

De fem svenska bankerna visade en tillfredsställande motståndskraft i det ogynnsamma scenariot i stresstestet. Minskningen i kärnprimärkapitalrelationen (CET1-kvoten) uppgick till mellan 0,7 och 2,1 procentenheter för storbankerna (Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank) under stresstestets treårsperiod givet den gradvisa infasningen av reglerna. Påverkan på de övriga svenska bankerna (Länsförsäkringar Bank och SBAB Bank) var också begränsad. Samtliga svenska banker i stresstestet klarade därmed av scenariot utan att bryta mot de kapitalkrav som FI ställer på dem. 

Resultaten för kapitalrelationerna givet den direkta infasningen av ändringarna i regelverket tyder på att bankerna kommer att behöva anpassa sig till de nya reglerna och att de inte bör skjuta upp de nödvändiga anpassningarna till slutet av infasningsperioden. Bankerna är medvetna om behovet av att anpassa sig. På FI följer vi detta som en del av vår löpande tillsyn. 

Precis som tidigare år beaktar vi resultatet av EBA:s stresstest såväl som resultaten av andra stresstester i vår utvärdering av bankernas kapitalbehov inom ramen för översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP).