Delat ansvar för makrotillsyn försämrar effektivitet och handlingskraft

I Sverige delas ansvaret för att skydda den finansiella stabiliteten mellan flera myndigheter. FI har verktyg för att värna stabilitet och förebygga kriser, Riksbanken har verktyg för att stötta med likviditet om en kris ändå uppstår, medan Riksgälden har verktyg för hantering om företag fallerar. I det förslag som regeringen har skickat på remiss föreslås att även ansvaret för att vidta åtgärder i syfte att förebygga finansiella kriser ska delas mellan flera myndigheter.

– Att det inte längre ska finnas en utpekad myndighet med uppdrag att vidta åtgärder för att förebygga finansiella kriser gör ansvaret otydligt. Det försvårar möjligheterna att agera handlingskraftigt, säger Malin Alpen, vikarierande generaldirektör på FI.

Förslaget rör den kontracykliska bufferten. Den innebär att banker ska ha extra kapital i goda tider för att stå starkare i sämre tider. FI avstyrker förslaget att flytta verktyget till Riksbanken, eftersom den kontracykliska bufferten hänger ihop med andra kapitalkrav som FI beslutar om. Kapitalkraven behöver därför hanteras som en helhet. En annan ansvarsfördelning mellan FI och Riksbanken är tänkbar, men kräver en avsevärt mer grundlig analys än den som nu gjorts.

Positivt att grunderna i amorteringskravet och bolånetaket finns kvar

Regeringen föreslår att amorteringskrav och bolånetak ska regleras i lag och därför beslutas av riksdagen i stället för av FI. FI framhåller att det kan finnas fördelar med att riksdagen på så sätt tar över besluten om sådana så kallade låntagarbaserade åtgärder. Till exempel stärks den politiska förankringen. Det kan även finnas möjlighet att samordna med åtgärder på andra politikområden, så som skatteområdet.

När åtgärder är fastställda i lag kan det samtidigt bli svårare att agera snabbt när nya risker uppstår. Därför anser FI att regeringen bör få ökade möjligheter att under vissa villkor skärpa åtgärderna när situationen så kräver.

Stora delar av de låntagarbaserade åtgärderna kvarstår när regleringen flyttas till lag. Regeringen föreslår dock att amorteringskravet som baseras på inkomst tas bort och att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent. Det innebär lättnader för låntagare.

– Det är positivt att de grundläggande delarna av amorteringskravet och bolånetaket ligger fast. Samtidigt har bolåne- och bostadsmarknaden utvecklats mer försiktigt än tidigare. Det kan därför finnas utrymme att lätta på reglerna, säger Malin Alpen.

En mildare reglering gör dock att hushållen kan ta större bolån. Det betyder att andelen sårbara bolånetagare kan öka, särskilt eftersom kopplingen mellan lånets storlek och hushållens inkomster försvagas. För att begränsa denna risk anser FI att regeringen bör överväga att komplettera med någon åtgärd som begränsar hushållens möjligheter att ta för höga lån i förhållande till inkomsten.