Hushållens skuldsättning utgör en risk för svensk ekonomi och svenska konsumenter

Lån är i grunden något bra och en central del av ett välfungerande samhälle. Det möjliggör till exempel köp av bostäder eller konsumtion tidigare i livet än vad som annars skulle vara möjlig. Samtidigt är lån en balansgång. Fördelarna kan snabbt övergå i problem om långivare ger ut för stora lån eller lånar ut pengar till konsumenter som inte kan betala tillbaka.

Amorteringskrav och bolånetak har minskat riskerna

Under flera år hade vi låga räntor och kraftigt stigande lån. FI:s uppdrag är verka för finansiell stabilitet och ett gott konsumentskydd. Det är mot denna bakgrund vi införde bolånetaket och amorteringskraven. Dessa brukar gå under benämningen låntagarbaserade åtgärder. Syftet är helt enkelt att bygga motståndskraft i hushållssektorn.

Krav på en viss kontantinsats vid köp av bostad och krav på regelbunden amortering har gjort att hushållen lånat mindre, vilket i sin tur har gjort dem mindre sårbara för chocker. Det är därför viktigt att behålla de verktyg som bidragit till detta och bland annat återskapat en sund amorteringskultur i Sverige. En utredning analyserar just nu dessa åtgärder och vilken effekt de haft för samhället och individer. Vi ser fram emot att ta del av deras utvärdering senare i höst.

Konsumtionslån stor risk för konsumenten

De stora bolånen är ett samhällsekonomiskt problem, men det är inte i första hand bolånen som leder till att konsumenter hamnar i ekonomisk knipa eller till och med hamnar hos Kronofogden. Av de dryga 5 000 miljarder kronor som svenska hushåll har lånat är omkring 1 000 miljarder kronor andra typer av lån än bostadslån. Det kan till exempel handla om konsumtionslån för att köpa en bil, en resa eller andra varor och tjänster.

Många som tar konsumtionslån har små marginaler i sin ekonomi. Vi ser att allt fler konsumenter hamnar i vad som kan kallas överskuldsättning och drabbas av betalningsproblem. En orsak till detta är att det förekommer att företag ger lån till konsumenter utan att på allvar bedöma hur stora lån de klarar av. Här har långivarna ett ansvar, men affärsmodeller som bygger på att några får betalningsproblem är inte rimliga.

Räntetak och avgifttak på gång

Regeringen har nyligen presenterat åtgärder på detta område. Det är viktigt att dessa snabbt kommer på plats. Ett tak för vilken ränta som får tas ut för konsumtionslån, hur hög uppläggningsavgiften får vara och en begränsning av hur mycket ett lån som mest får kosta, gör det svårt för företagen att göra vinster på att konsumenter inte kan betala tillbaka. Det finns också förslag om skärpt lagstiftning för de så kallade snabblåneföretagen.

Sammantaget förväntas detta leda till att många dyra, små lån inte kommer att erbjudas konsumenter på samma sätt som i dag.

Skuldregister skulle bidra för bättre kreditprövningar

Trots alla dessa regler som ska begränsa individens och samhällets sårbarheter krävs fler initiativ för att motverka överskuldsättning. Förslaget om ett centralt skuldregister, som tyvärr ännu inte har införts, skulle ge långivarna överblick över vilka övriga lån en låntagare har och inte behöva förlita sig på låntagarens egna uppgifter. Det skulle ge bättre kreditprövningar och minska risken för överskuldsättning.

Viktiga steg har tagits men fler krävs för en sund lånekultur

Slutligen är det viktigt att också rikta blicken mot den konsumtionslånekultur som uppkommit under senare år med snabba lån för vardagskonsumtion, där inte minst unga personer är utsatta. Detta konsumtionsmönster riskerar att bygga upp ohållbara skulder för individer, med personliga tragedier som följd – det är ingen bra start på vuxenlivet att få sitt namn i Kronofogdens register.

Därför är det viktigt att för såväl individerna som för samhället bevara och få fler åtgärder på plats för hushållens bolån och konsumtionslån.

Daniel Barr, generaldirektör FI