Under 2025 har stämningsläget bland hushåll och företag gradvis förbättrats. Samtidigt kvarstår en hög osäkerhet i omvärlden, och risktagandet på finansiella marknader har stigit markant. Svenska storbanker och försäkringsbolag är kapitalstarka men den finansiella sektorn behöver växla upp sitt arbete med att stärka den operativa motståndskraften mot cyberrisker och säkerhetshot. Det är några av Finansinspektionens slutsatser i årets andra stabilitetsrapport.
Fastighetsföretagen utgör den största enskilda risken för kreditförluster för bankerna i ett stressat scenario. Men andra branscher bidrar i ett sådant scenario sammantaget till lika stora förluster. Det framgår i ny analys som Finansinspektionen har gjort av hur bankernas kreditförluster kan påverkas vid en makroekonomisk störning.
Hushåll som får ökad köpkraft tenderar att välja ett boende med högre standard, framför amorteringar eller sparande. Det framgår i en ny modell som Finansinspektionen har tagit fram.
Bankbarometern visar att svenska bankers nettoresultat minskade med 2 miljarder kronor under första halvåret 2025 jämfört med andra halvåret 2024. Minskningen berodde framför allt på ett minskat finansnetto. Rapporten visar också att utlåningen till allmänheten ökat, medan andelen problemlån minskat.
Under perioden med stigande räntor och inflation tog konsumenter färre lån utan säkerhet, så kallade blancolån. Men det blev vanligare att blancolån ledde till betalningsproblem. Det visar en ny rapport om svenska konsumtionslån som Finansinspektionen har gjort.
Att inte ha tillgång till ett betalkonto innebär stora problem i vardagen. Bankerna behöver fortsätta förbättringsarbetet för att konsumenters tillgång till bankkonto inte ska begränsas mer än nödvändigt. Det fastslår FI i en ny rapport.
Kreditinstitut med en stor andel nödlidande lån bör förbättra sina strategier för att hantera dem. Det är en av slutsatserna i en fördjupad analys som FI har gjort om strategier för nödlidande exponeringar.
Omsättningen och antalet aktörer på obligationsmarknaderna har minskat de senaste åren. Handeln med statsobligationer har blivit mer koncentrerad till ett fåtal stora företag, vilket gör marknaden mer sårbar om en störning skulle inträffa. Det framgår av en ny analys av Finansinspektionen (FI).
Bankerna har börjat inkludera klimatrisker i sina stresstester för 2024. Det visar Finansinspektionens kartläggning. År 2026 skärps reglerna, vilket innebär att bankerna behöver fördjupa analysen av klimatrisker.
Företag som ger ut säkerställda obligationer har en fortsatt god motståndskraft mot sjunkande marknadsvärden i sina säkerhetsmassor kopplade till säkerställda obligationer. Det visar en rapport där vi redogör för vad som framkom i tillsynen över institut som ger ut säkerställda obligationer under 2024.
Osäkerheten om den geopolitiska och ekonomiska utvecklingen är stor och risken för negativa störningar är högre nu jämfört med i höstas. Samtidigt har svenska banker stora kapitalbuffertar och god lönsamhet vilket bygger motståndskraft. Men såväl finansiella företag som hushåll och företag behöver vara redo för att det osäkra läget kan pågå en längre tid. Det är några av våra slutsatser i årets första stabilitetsrapport.
Bankbarometern visar att svenska bankers nettoresultat ökade med 4 miljarder kronor under 2024. Ökningen skedde trots att räntenettot minskade. Rapporten visar också att utlåningen till allmänheten ökar. Även andelen problemlån ökade.
Oseriösa investeringsråd från AI eller finfluencers, och löften om snabba vinster från kryptohandel. Det är exempel på konsumentskyddsrisker som har vuxit fram på finansmarknaden på senare tid. Samtidigt kvarstår risker kopplat till bland annat osund kreditgivning och att konsumenter hamnar i finansiellt utanförskap. Det skriver Finansinspektionen i årets konsumentskyddsrapport.
Finansinspektionens bankbarometer ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenterar vi statistik över bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering, fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag.
De ekonomiska förutsättningarna för hushållen förbättrades under 2024. Så många som 8 av 10 hushåll valde rörlig ränta, vilket är en högre andel än tidigare år. Men den ekonomiska utvecklingen är osäker. Hushållen behöver ta höjd för att klara fortsatt höga boende- och levnadsomkostnader. Det är några av slutsatserna i årets bolånerapport.
Det ekonomiska läget är osäkert. Att ha ett buffertsparande är ett sätt att skydda din ekonomi om du råkar ut för oväntade händelser och utgifter. Men många har liten eller ingen buffert alls. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen.
Finansinspektionen bedriver ett aktivt förenklingsarbete när det gäller regeländringar, rättslig vägledning samt ändrade processer och digitalisering, med utgångspunkt i det uppdrag som regeringen har gett oss. I en andra delrapport till regeringen beskriver vi det arbete som pågår och vad vi planerar att göra framöver.
Mellan åren 2020 och 2023 har antalet låntagare som har en ny obetald skuld hos Kronofogden ökat med 23 procent. Framför allt är det personer som har tagit större konsumtionslån hos så kallade nischbanker som får sådana allvarliga betalningsproblem. Samtidigt hamnar en av tjugo som tar ett lån av ett så kallat snabblåneföretag hos Kronofogden. Det visar en ny analys av Finansinspektionen (FI) och Kronofogden.
Värdepappersbolag och banker som driver värdepappersrörelse kan minska riskerna för att utnyttjas för penningtvätt genom att vidta ytterligare åtgärder. Det visar Finansinspektionens kartläggning av företagens hantering av sådana risker i verksamheten.
Livförsäkringsföretagen kan minska riskerna för att utnyttjas för penningtvätt genom att vidta ytterligare åtgärder. Det visar Finansinspektionens kartläggning av företagens hantering av sådana risker i verksamheten.