Resultat

2018

Svenska lån till konsumtion

De flesta lån till konsumtion är små, har hög effektiv ränta och kort löptid. Men det är hushåll med stora lån som står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar också de största lånen. Låntagare med bolån tar vanligen ett större konsumtionslån än dem som inte har ett bolån. Det visar FI:s kartläggning av konsumtionslån Svenska konsumtionslån 2018.

FI-analys 12: Bolånetaket har dämpat hushållens skulder

De som omfattas av bolånetaket lånar mindre och köper billigare bostäder. Det visar utvärderingen av det svenska bolånetaket i FI-analys 12.

Den svenska bolånemarknaden (2018)

För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.

2017

Stabiliteten i det finansiella systemet

Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.

FI-analys 11: Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav

Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.

FI-analys 10: Amorteringskravet har minskat hushållens skulder

Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.

Den svenska bolånemarknaden (2017)

Generellt har nya bolånetagare goda marginaler att klara sina betalningar och de senaste årens utveckling med större marginaler fortsatte 2016. Hushållen har fått en bättre finansiell motståndskraft mot störningar enligt FI:s stresstester. Fler hushåll klarar stigande räntor och ökad arbetslöshet utan att få underskott i sina månadsbetalningar jämfört mot tidigare år.

FI-analys 9: Hushållens räntebindningstid – en ekonomisk sårbarhet?

Svenska hushåll har stora skulder till rörlig ränta. Det gör dem räntekänsliga eftersom stigande räntor kan minska deras månatliga marginaler märkbart. Svensk ekonomi befinner dessutom sig i ett ovanligt läge med mycket låga räntor och låga kostnader för att binda räntan. Många hushåll skulle därför kunna tjäna på att binda en större del av sina lån.

Bolånerapport

2017-01-05 | Bolån Rapporter Om FI

Läs mer

Laddar sidan