Stibor kritiskt referensvärde enligt EU:s förordning om referensvärden

EU-kommissionen har den 17 oktober 2018 beslutat att införa den svenska referensräntan Stockholm Interbank Offer Rate (Stibor) i sin förteckning över kritiska referensvärden enligt EU:s förordning om referensvärden. Beslutet är ett viktigt steg i arbetet med att ytterligare stärka den finansiella stabiliteten och förutsättningarna för väl fungerande finansiella marknader i Sverige.

Sedan den 1 januari 2018 gäller nya regler för referensvärden i EU genom EU:s förordning om referensvärden (Benchmarkförordningen, BMR). Genom Benchmarkförordningen införs en förbättrad styrning och kontroll över processen kring fastställandet av referensvärden.

Brister i vissa referensvärden, som bedöms vara kritiska, kan få konsekvenser för marknadernas integritet, den finansiella stabiliteten, konsumenter, realekonomin eller finansiering av hushåll och företag som skulle kunna påverka en eller flera medlemsstater. Benchmarkförordningen innehåller därför särskilda regler för kritiska referensvärden i syfte att se till att de är väl underbyggda och inte utsätts för otillbörlig påverkan.

Den svenska referensräntan Stibor används i prissättningen av finansiella instrument och finansiella avtal i svenska kronor vars utestående värde uppgår till betydande belopp. Brister i Stibor kan därför få negativa konsekvenser för den finansiella stabiliteten och försämra förutsättningarna för väl fungerande finansiella marknader i Sverige, inklusive finansieringen av hushåll och företag.

Genom EU-kommissionens beslut att ta upp Stibor i dess förteckning över kritiska referensvärden bedömer EU-kommissionen, i likhet med Finansinspektionen, att Stibor är kritiskt för den svenska finansmarknaden.