Penningtvättstillsynen är ett prioriterat verksamhetsområde på FI med gedigna handläggnings- och undersökningsprocesser. Men FI behöver se över möjligheten att genomföra fler undersökningar i fler branscher genom förenklade processer. FI kan också göra mer för att hitta företag som bedriver tillståndspliktig verksamhet utan att vara godkända eller registrerade. Det skriver Riksrevisionen i en granskning av statens penningtvättstillsyn som publiceras i dag.
FI ska undersöka hur Zimpler AB följer penningtvättsregelverket. Undersökningen omfattar företagets allmänna riskbedömning, rutiner för kundkännedom, riskbedömning av kunder och kundkännedomsåtgärder.
Fyra ombud till det nederländska betalningsinstitutet Caleen Financial Services måste sluta att tillhandahålla betaltjänster i Sverige till följd av att bolaget mist sitt tillstånd i hemlandet.
Fördjupad informationsdelning och samverkan kan bidra till en effektiv tillsyn och motverka att spelmarknaden och de finansiella systemen kan användas för kriminella syften. Det är slutsatserna i redovisningen av ett uppdrag FI och Spelinspektionen fått av regeringen.
Finansinspektionen tillstyrker förslagen i promemorian. De föreslagna ändringarna är ägnade att minska risken för penningtvätt och finansiering av terrorism på den svenska finansmarknaden. Förslagen förväntas också bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig tillsyn på området.
Penningtvätt är ett globalt problem som gör det möjligt för kriminella att omsätta stora summor utan att avslöja sin olagliga verksamhet. För att motverka risken för penningtvätt har FI identifierat ett antal områden där riskerna bedöms som särskilt stora och som vi kommer att ha ett extra fokus på under året.
I samband med plenarsammanträdet mellan den 21 och 23 februari 2024 publicerade FATF flera beslut samt uttalanden om länder med hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Från och med den 1 januari 2024 har FI fått i uppgift att fatta interimistiska (tillfälliga) beslut om frysning av tillgångar.
Antalet bankkunder som får sina betalkonton avslutade av bankerna har ökat på senare år. Bankerna nekar också konsumenter att öppna bankkonto i viss utsträckning, vilket innebär stora problem för de som berörs. I stället för att helt neka kunden ett konto, borde bankerna pröva om andra åtgärder kan vidtas i syfte att inte i onödan begränsa privatpersoners tillgång till finansiella tjänster. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen.
Banker ska inte slentrianmässigt stänga ute privatpersoner från att ha ett konto. Det skriver Malin Alpen, chef för verksamhetsområde Betalningar, i dag på SvD Debatt.