Vi övervakar finansmarknadenTransparensen på de svenska obligationsmarknaderna har minskat. Det visar Finansinspektionens (FI) analys av effekterna av de transparensregler som infördes när direktivet och förordningen om värdepappersmarknaden började tillämpas 2018.
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
En oordnad och abrupt ökning av internationella marknadsräntor kan leda till signifikant högre löptids- och aktieriskpremier i Sverige. Det visar en analys som FI gjort.
Den globala och den svenska ekonomin tycks gå in i en mer dämpad fas. De låga räntorna – som har medfört ett högt risktagande och ökande tillgångspriser – väntas förbli låga under en längre tid framöver. Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är överlag tillfredsställande. Men även om bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan bedömer FI att de behöver mer kapital för att täcka riskerna med sin utlåning till kommersiella fastighetsföretag.
Rådgivningsmarknaden domineras fortfarande av bolag som ger råd om egna produkter eller tar emot provisioner i sin rådgivning. Nya regelverk och ändrade distributionssätt – främst i form av ett större inslag av digitaliserade tjänster – gör dock att antalet oberoende rådgivare kan komma att öka framöver.
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
Låga räntor och svårigheter att få avkastning på sparande gör att en del konsumenter tar större risker med sitt sparande än vad som är lämpligt. Samtidigt är det fortfarande risk för att konsumenter får placeringsråd som snarare styrs av vad som ger provisioner till rådgivaren än vad som är lämpligt för konsumenten.
Denna FI-analys beskriver hur svenska säkerställda obligationer fungerar, hur regelverket för säkerhetsmassan är utformat och hur säkerhetsmassan påverkas av ett bostadsprisfall.
Värdepappersbolag brister i sin rapportering av kapitalkrav till FI när de använder den beräkningsmetod som baseras på fasta omkostnader. FI vill med denna rapport klargöra för bolagen hur de ska tolka och använda beräkningsmetoden baserad på fasta omkostnader.
Referensräntor är centrala på de finansiella marknaderna eftersom de används i många finansiella kontrakt. Därför är det viktigt att de är rättvisande, transparenta och speglar den underliggande marknaden på ett korrekt sätt.
Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.
Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter skiljer sig inte från övriga risker och möjligheter som kan kopplas till finansiella företags verksamhet. Hållbarhet är därför inget som ska hanteras i avgränsade delar av företagsstyrningen, utan bör vara en del av den. FI har i denna kartläggning studerat hur finansiella företag beskriver att de hanterar hållbarhetsaspekter i företagsstyrningen och hur frågorna integreras i verksamheten.
FI presenterar i dag Bankbarometern, en ny rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern kommer fortsättningsvis att publiceras halvårsvis.
När brexit blir ett faktum och Storbritannien lämnar EU den 29 mars 2019 ändras förutsättningarna för gränsöverskridande handel med finansiella tjänster till och från Storbritannien. FI redovisar i en rapport en analys av ett antal väsentliga ekonomiska och juridiska aspekter på brexit.
Det senaste året har FI framför allt ingripit mot handel i små volymer och handel med sig själv, som utförs avsiktligt eller av oaktsamhet av privatpersoner. De finansiella företagens rapportering är avgörande för FI:s möjligheter ingripa mot marknadsmissbruk. FI:s samarbete med EBM har också bidragit till att utveckla arbetet. Det är tre slutsatser i FI:s rapport Marknadsmissbruk 2017–2018.
Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder både globalt, hos svenska hushåll och på den kommersiella fastighetsmarknaden. Den höga skuldsättningen gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar och FI kommer om det behövs vidta ytterligare åtgärder för att stärka motståndskraften.
FI har kartlagt 25 fondandelsfonder förvaltade av 25 fondbolag och AIF-förvaltare. FI har granskat hur konsumenten informeras om avgifter samt hur förvaltarna redovisat fondandelfondens mål och prestation.
FI har ansvar för att bedriva viss revisionstillsyn genom lag (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision. Under 2017 har FI genomfört en undersökning inom detta tillsynsområde. Denna rapport ger en översikt av resultatet av undersökningen samt beskriver FI:s syn på hur berörda regelverk kan tillämpas.
FI bedömer att företagen generellt sett har en större medvetenhet om regelverket jämfört med tidigare undersökningar och att de satsar mer resurser på sitt arbete mot penningtvätt. Men mer behöver göras.
Publicering av den första stabilitetsrapporten för i år på FI:s webbplats.
