FI-analyser

I FI:s rapportserie FI-analys presenteras utredningar och analyser av frågor som är av betydelse för FI:s ansvarsområde. FI-analys ges ut flera gånger om året.

2021

FI-analys 30: Internpris på koldioxid – vad och varför?

För att nå klimatmålen i Parisavtalet behöver utsläppen av koldioxid minska. Det mest effektiva sättet att uppnå detta är att höja kostnaden för att släppa ut jämfört med vad som gäller i dag på många håll i världen.

FI-analys 29: Varför får vissa konsumtionslånetagare betalningsproblem?

Unga låntagare och de med låg inkomst löper högre risk att få betalningsproblem när de tar konsumtionslån. Samtidigt minskar risken om långivarna gör ordentliga kreditprövningar. Det visar en ny analys från Finansinspektionen (FI).

FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar

Aggregerad statistik indikerar att svenska hushåll har betydande likvida tillgångar i form av kontanter, banksparande, fondandelar och värdepapper. Det sammanlagda värdet motsvarar i dag i genomsnitt nästan 1 miljon kronor per hushåll. Men eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.

FI-analys 27: Icke-finansiella företag och finansiell stabilitet: En beskrivning av sårbarheter

Denna FI-analys beskriver hur sårbarheter från utlåningen till icke-finansiella företag uppstår och varför FI behöver följa dessa för att uppfylla sitt stabilitetsuppdrag.

2020

FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell

Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.

FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån

Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.

FI-analys 24: Stresstest av bankernas utlåning till fastighetsföretag

Fastighetsföretagen är känsliga för förändringar i räntekostnader och intäkter. Vid en störning kan sårbara fastighetsföretag leda till kreditförluster för bankerna.

FI-analys 23: Kan obligationsmarknaden dämpa kreditcykeln?

Icke-finansiella företags tillgång till krediter är centralt för den finansiella stabiliteten, särskilt under finansiella krisperioder. Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit stadigt och spelar numera en viktig roll för företagens finansiering. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Mönstret avviker från tidigare studier som gjorts om USA och euroområdet.

FI-analys 22: Färre högkostnadskrediter efter nya regler

Efter att bestämmelserna för högkostnadskrediter ändrades 2018 – då bland annat ett räntetak och ett kostnadstak infördes − har sådana krediter minskat kraftigt i omfattning. Det är troligt att reformen inneburit att utbudet av högkostnadskrediter minskat. Det syns också i att flera bolag slutat ge sådana lån.

FI-analys 21: Nya likviditetsindikatorer för räntemarknaden

2020-06-30 | Rapporter Marknad Bank

Den svenska räntemarknaden – som består av obligationsmarknaden, penningmarknaden och räntederivat – är viktig för att staten, kommuner, banker och företag ska kunna finansiera sina verksamheter och hantera risker. Det är därför centralt att förstå hur dessa viktiga marknader fungerar och mer specifikt hur likvida de är. Denna FI-analys presenterar en ny metod för att mäta marknadslikviditet, med fokus på statsobligationer och säkerställda obligationer.

Laddar sidan