Erik Thedéen: Riskkänsligt krav kan fungera som en buffert

"Syftet med ett riskkänsligt kapitalkrav är att långsiktigt värna förmånstagarskyddet genom att säkerställa att ett företag har dels tillräckliga buffertar för att kunna hantera svåra situationer, dels incitament att kontrollera, hantera och styra riskerna i verksamheten. På så sätt minskar risken för att finansiellt svaga företag tar för stora risker. Men det minskar också risken för att finansiellt starka företag tvingas till drastiska åtgärder i ett allvarligt marknadsläge. Ett riskkänsligt kapitalkrav är därmed ett viktigt bidrag i att både uppnå en tillfredsställande säkerhet för att ett företag ska kunna uppfylla vad det har lovat och en långsiktigt tillfredsställande avkastning". Så inledde Erik Thedéen sitt anförande på Livdagen i Stockholm.

  • Datum: 2017-10-25
  • Talare: Generaldirektör Erik Thedéen
  • Plats: Livdagen, Sheraton Hotel, Stockholm

En kapitalkravsreglering behöver ses i ljuset av de åtgärder som blir aktuella när ett företag bryter mot något av kraven. Det riskkänsliga kapitalkravet innebär att FI:s möjligheter att agera förbättras när ett företag tar för stora risker i förhållande till sin finansiella styrka, jämfört med vad som är fallet i dag. Men Thedéen betonade att det handlar om ett mindre strikt ingripande jämfört med om företaget bryter mot det schablonmässiga kravet. Givet att lagstiftaren följer utredningens förslag kommer FI i denna situation att begära att ett företag som bryter mot det riskkänsliga kapitalkravet lämnar in en långsiktig åtgärdsplan. Eftersom företag med tjänstepensionsverksamhet normalt sett driver mycket långsiktig verksamhet kan det vara aktuellt att i vissa fall godkänna åtgärdsplaner som sträcker sig över flera år.

"Det riskkänsliga kravet är på så sätt en buffert som ger företag utrymme att återhämta sig av egen kraft, men under FI:s överinseende", konstaterade Thedéen.

För att värna konsumentskyddet och den finansiella stabiliteten kommer åtgärdsplanerna att behöva vara situationsanpassade. Ett företag som i en normal marknadssituation, eller vid ett måttligt fall, inte uppfyller det riskkänsliga kravet kommer att behöva vidta åtgärder för att anpassa riskerna i verksamheten till sin finansiella styrka. Det ökar företagets förutsättningar att klara finansiella påfrestningar och att uppfylla sina åtaganden. Att ett företag bryter mot det riskkänsliga kapitalkravet i ett allvarligt marknadsläge behöver däremot inte betyda att dess risktagande är för högt i förhållande till den finansiella situationen i företaget.

"I en sådan situation kan stora omallokeringar leda till negativa effekter för både förmånstagarna och den finansiella situationen. Det finns alltså tillfällen då den lämpligaste åtgärden för ett finansiellt starkt företag är att sitta still i båten", sa Thedéen.

Det här synsättet har bäring på hur företagsledningar och styrelser kan resonera i olika situationer. Styrelse och ledning har till uppgift att se till förmånstagarnas bästa. Det innebär att styrelse och ledning i ett allvarligt marknadsläge behöver utgå från vad som är förmånstagarnas bästa, och agera utifrån det. Men det innebär också att styrelse och ledning, i den löpande bedömningen av behovet av buffertar behöver utgå från vad det som är bäst för förmånstagarna, även om det skulle innebära att man måste ha kontakter med FI i ett krisläge.

Thedéen fortsatte med att tala om några viktiga frågor i utformningen av kapitalkravsberäkningen. FI anser att det bör beaktas att infrastrukturtillgångar med stabila och långsiktiga kassaflöden, ur ett riskperspektiv, kan bedömas ha likheter med fastigheter eller noterade aktier. Vidare lyfte Thedéen fram hanteringen av ränterisken som en viktig fråga för företag med långa åtaganden med garantier. På det området gäller det att utforma modellen på ett sätt som bidrar med såväl stabilitet som förutsägbarhet, avslutade Thedéen.