Nu måste bankerna ge sina bolånekunder amorteringsunderlag i digitalt format utan dröjsmål. Det gör det smidigare att byta bank.
Nu startar FI insamlingen av data för 2025 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade något under det andra kvartalet 2024. Samtidigt är bankernas inlåningsräntor jämförelsevis låga. FI uppmanar konsumenter att förhandla med sin bank för att få bättre villkor på lån och sparande.
Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som göder den organiserade brottsligheten. Det är samtidigt konsumenter som står för den övervägande delen av förlusterna och det drabbar främst de äldre. FI konstaterar i en ny rapport att mer behöver göras för att stoppa bedrägerierna och för att skydda konsumenterna på finansmarknaden. FI välkomnar också de viktiga åtgärder som Bankföreningen har aviserat liksom de förslag till nya regelverk som förhandlas inom EU.
FI ska undersöka hur Brixo AB och SBL Finans AB har tagit hänsyn till konsumenters intressen i sin kreditprövning.
Många konsumenter tycker att det är svårt att förstå och jämföra olika ränteerbjudanden från bankerna. FI föreslår nu att konsumenterna ska få tydligare information om bankens genomsnittsränta och information inför att ränterabatter löper ut. Detta kommer göra det enklare för konsumenter att förhandla och jämföra sina ränteerbjudanden och därmed också stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade något under det första kvartalet 2024. Vid utgången av kvartalet var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,61 procentenheter vid slutet av det fjärde kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga. För kunder som förhandlar och jämför sina villkor kan det finnas pengar att spara.
En del företag brister i sina kreditprövningar och beviljar lån till konsumenter som inte kan betala tillbaka. Obetalda skulder är ett problem för hela samhället, men framför allt för den individ som drabbas. För att skydda konsumenter från osund kreditgivning vill FI se ett nationellt skuldregister och ett ränte- och kostnadstak. Det framförde FI:s generaldirektör Daniel Barr när han i dag medverkade i ett öppet sammanträde om överskuldsättning i riksdagen.
De tre europeiska tillsynsmyndigheterna Esma, Eiopa och EBA har gemensamt publicerat uppdaterade frågor och svar om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2014/1286 (Priip-förordningen).
Hushållen fortsatte att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpps i dag. I den tittar vi på nya bolånetagare hösten 2023. Vi kan se att antalet nya bolånetagare var färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade något mindre pengar. Den totala utlåningen till hushållen har stannat av, men trots detta är hushållens skuldsättning fortsatt hög.
FI presenterar den årliga bolånerapporten på en pressträff torsdagen den 7 mars kl. 10.00. Rapporten analyserar utvecklingen på bolånemarknaden. På pressträffen medverkar Daniel Barr, generaldirektör och Karin Lindell, senior analytiker.
Bankerna kan ge undantag från amorteringskravet i samband med att låntagare köper en nyproducerad bostad. Sju av åtta banker använder undantaget och en fjärdedel av låntagare som köpte en nyproducerad bostad under åren 2017 – 2023 har fått undantag. Det visar en rapport vi lämnar till regeringen i dag.
FI har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Samtidigt föreslår regeringen att avdragsrätten för lån utan säkerhet, så kallade blancolån, ska fasas ut. Vi bedömer att en höjning av bolånetaket skulle leda till en högre skuldsättning hos hushållen och en ökning av de risker som hög skuldsättning medför. Det gäller även om ränteavdragen för blancolån tas bort. Vi anser också att det är lämpligt att invänta den pågående utredningen av både bolånetaket och amorteringskravet och ta ställning till eventuella förändringar av åtgärderna som en helhet.
Från och med september måste banker och andra bolåneföretag lämna amorteringsunderlag digitalt och snabbt. Det gör det enklare för kunderna att ta del av amorteringsunderlaget och kan öka rörligheten på bolånemarknaden.
För att färre konsumenter ska göra oplanerade kreditbetalningar införde regeringen 2020 nya regler för marknadsföring av betaltjänster online. FI har granskat effekten och konstaterar att andelen kreditbetalningar har sjunkit. Konsumentskyddet kan dock stärkas ytterligare genom att reglerna flyttas från betaltjänstlagen till konsumentkreditlagen.
Under det fjärde kvartalet 2023 ökade skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen). Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,45 procentenheter vid slutet av det tredje kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Nuvarande regler för ränteskillnadsersättning gynnar bankerna genom att ersättningen oftast blir högre än de direkta kostnader bankerna har. Det förslag till ändrade regler som regeringen skickat på remiss löser detta och ökar attraktiviteten för kunder att välja bundna bolån. Det skriver vi i vårt remissvar.
När allt fler lånar pengar för att klara av vardagsutgifter får fler också problem med skulder. Det skriver FI:s generaldirektör Daniel Barr och konsumentombudsmannen Cecilia Tisell i en gemensam debattartikel i Aftonbladet den 23 december 2023.
I november upphävde förvaltningsrätten i Stockholm två sanktionsbeslut som FI fattade i juni förra året. Vi överklagar nu förvaltningsrättens domar till kammarrätten i Stockholm. Vi anser att konsumentskyddet måste väga tyngre.
Antalet bankkunder som får sina betalkonton avslutade av bankerna har ökat på senare år. Bankerna nekar också konsumenter att öppna bankkonto i viss utsträckning, vilket innebär stora problem för de som berörs. I stället för att helt neka kunden ett konto, borde bankerna pröva om andra åtgärder kan vidtas i syfte att inte i onödan begränsa privatpersoners tillgång till finansiella tjänster. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen.