Resultat

2019

Erik Thedéen: Tio år efter finanskrisen – är regelverken effektiva?

Både utlåningen till hushållen och bostadsmarknaden har gått in i en lugnare fas. Det är bra för stabiliteten, sade Erik Thedéen vid Finansutskottets öppna utfrågning. Men vi måste vara observanta även på andra risker än hushållens skulder, inte minst vad som sker i den kommersiella fastighetssektorn. Vid en tillbakablick på den utbyggnad av regelverken som kom som en följd av finanskrisen för tio år sen, konstaterade Erik Thedéen att det varit bra och nödvändigt att ta itu med de brister och problem som då visade sig.

Beslut om kontracyklisk buffertvärde

Finansinspektionen (FI) beslutade den 30 januari att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,29 procent.

Remissvar: E‐kronaprojektets delrapport 2

FI bedömer att Riksbankens rapport om e-kronan inte ger ett tillräckligt underlag för att ta ställning till vad staten (eller mer specifikt Riksbanken) bör göra med anledning av den minskande kontantanvändningen och andra förändringar i betalningsmarknaden.

FI:s syn på förutsättningar för verksamhet med bostadskrediter

Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån är på väg att kompletteras av modeller där bolån finansieras på nytt sätt, till exempel via bolånefonder.

FI-analys 15: Gynnas bankerna fortfarande av en förväntan om en implicit statlig garanti?

En ny rapport från Finansinspektionen och Riksgälden visar att värdet av en implicit statlig garanti för de svenska storbankerna har minskat sedan finanskrisen 2008–2009. Nedgången beror bland annat på högre kapital- och likviditetskrav på bankerna, ett nytt regelverk för bankkrishantering och förbättrade marknadsvillkor.

Så går FI vidare med händelsen då en medlem försattes i obestånd på råvarumarknaden

2019-01-09 | Iosco Esma Nyheter

FI fortsätter att analysera händelsen i september 2018 då en medlem på råvarumarknaden försattes i obestånd (default). Här beskrivs några av de frågor som FI arbetar med. Vi publicerar också ett diskussionsunderlag som FI tagit fram för att bidra till en pågående internationell diskussion om auktioner som metod för att hantera obestånd i centrala motparter.

2018

Stabiliteten i det finansiella systemet 2019:1

Publicering av årets första stabilitetsrapport på FI:s webbplats.

Protokoll från möte den 4 december

Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 december 2018 finns nu publicerat på rådets webbplats.

Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2018

Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2018.

Erik Thedéen: Hushållens skulder och makrotillsynens roll

FI:s generaldirektör Erik Thedéen diskuterade på vilket sätt hushållens höga skulder kan påverka den ekonomiska stabiliteten och en hållbar tillväxt likväl som makrotillsynens roll på konferensen 7th FIN-FSA conference on EU Regulation and Supervision. Talet hölls på engelska och har översätts till svenska i efterhand.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 december

Tisdagen den 4 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Rapportering för resolutionsplanering och minimikravet på nedskrivningsbara skulder 2019

Finansinspektionen (FI) och Riksgäldskontoret (Riksgälden) har sedan det andra kvartalet 2018 begärt in information om hur de banker och andra institut som Riksgälden bedömer bedriver kritisk verksamhet för den finansiella stabiliteten uppfyller minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL). FI och Riksgälden kommer fortsatt att begära in information om minimikravet kvartalsvis.

Högre räntor testar motståndskraften

Låga räntor har bidragit till ett högt risktagande, stigande tillgångspriser och ökande skulder. Högre räntor framöver kan minska risktagandet och därmed dämpa riskuppbyggnaden. Men oväntat stora ränterörelser och en osäker omvärld kan också testa den finansiella sektorns motståndskraft, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras på en pressträff i dag.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:2)

Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.

Laddar sidan