Osäkerheten om den geopolitiska och ekonomiska utvecklingen är stor och risken för negativa störningar är högre nu jämfört med i höstas. Samtidigt har svenska banker stora kapitalbuffertar och god lönsamhet vilket bygger motståndskraft. Men såväl finansiella företag som hushåll och företag behöver vara redo för att det osäkra läget kan pågå en längre tid. Det är några av våra slutsatser i årets första stabilitetsrapport.
Livförsäkringsföretagen kan minska riskerna för att utnyttjas för penningtvätt genom att vidta ytterligare åtgärder. Det visar Finansinspektionens kartläggning av företagens hantering av sådana risker i verksamheten.
Den nya generativa AI-tekniken har fått en snabb och bred spridning inom den svenska finanssektorn. Samtidigt tenderar arbetet med att hantera riskerna som kommer med den nya tekniken att halka efter. Den bedömningen gör FI efter en kartläggning av företagens användning.
Läget för den finansiella stabiliteten har förbättrats något under det senaste halvåret. Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur men sjunkande räntor bidrar till en ökad framtidsoptimism. Samtidigt innebär det osäkra globala ekonomiska och säkerhetspolitiska läget ökade risker, bland annat i form av cyberangrepp. Det skriver FI i årets andra stabilitetsrapport.
När en anhörig avlider kan det vara svårt för efterlevande att veta om de har rätt till ett så kallat efterlevandeskydd eller inte. Det är därför viktigt att den information som efterlevande får är tydlig och lättförståelig. Informationen ser olika ut men det finns många goda exempel. Det visar en ny analys från FI.
FI ska utvärdera hur myndighetens innovationscenter ytterligare kan bidra till att förenkla för företagen och stärka arbetet med vägledning i innovationsfrågorna. Däremot ser inte FI tillräckliga motiv för att inrätta en så kallad regulatorisk sandlåda.
Utsikterna för den finansiella stabiliteten har förbättrats något och osäkerheten har minskat. Samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur. Högre kostnader för både räntebetalningar och andra varor och tjänster sätter fortsatt press på hushåll och företag. Det försämrade säkerhetsläget ställer också ökade krav på den operationella motståndskraften i den finansiella sektorn. Det skriver vi i årets första stabilitetsrapport.
Försäkringsbolag måste kunna finansiera sina försäkringsåtaganden. Det gäller också försäkringsbolag som ger ut liv- och pensionsförsäkringar. I en analys FI har gjort kan vi se att livförsäkringsbolagen har förbättrat sina antaganden för hur framtida åtaganden ska beräknas.
Det är i dag svårt att jämföra den hållbarhetsdata som finansiella företag rapporterar enligt taxonomiförordningen eftersom informationen presenteras på ett varierande sätt. Det visar en analys från FI, som nu uppmanar företag att i större utsträckning följa EU-kommissionens vägledning för rapportering enligt taxonomiförordningen. På så vis vill FI att det ska bli lättare för investerare att kunna jämföra företag och göra hållbara investeringar.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget ökar risken för att svenska intressen utsätts för olika angrepp. Flera finansiella företag arbetar i dag med säkerhetsskydd i sin verksamhet, men de behöver stärka arbetet ytterligare. Det visar en analys som Finansinspektionen har gjort.
Hur använder försäkringsbolagen de premier konsumenter betalar? Den saken har Finansinspektionen (FI) analyserat och kommit fram till att det är stora skillnader, både mellan olika typer av försäkringsbolag och olika slags försäkringar. Vi konstaterar bland annat att konsumenterna generellt sett får lägre ersättning för sin premie hos vinstutdelande försäkringsbolag än hos de ömsesidiga.
Högre räntor innebär att hushåll och företag behöver anpassa sin ekonomi. Finansinspektionen ser nu att risktagandet har minskat. Men det förändrade ekonomiska läget med osäkerhet om hur länge de högre räntorna kommer att bestå innebär förhöjda risker för den finansiella stabiliteten. Kommersiella fastighetsbolag med hög skuldsättning är särskilt utsatta om räntorna skulle ligga kvar på höga nivåer. Det skriver vi i årets andra stabilitetsrapport.
Det är inte motiverat att ändra nuvarande lagstiftning för att ytterligare underlätta flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring. Däremot kan branschen göra mer för att underlätta för de som vill flytta sina pengar. Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i en kartläggning som gjorts på uppdrag av regeringen
Processen för produktgodkännande är central ur ett konsumentskyddsperspektiv. Den syftar till att säkerställa att försäkringsföretagen fokuserar på konsumenternas intressen när de utvecklar och underhåller försäkringsprodukter. I en fördjupad analys som Finansinspektionen har gjort har vi sett flera goda exempel på hur företagen arbetar med och tillämpar den här processen.
Digitaliseringen innebär både möjligheter och risker på finansmarknaden. Bredare reglering för hur kundinformation kan delas med tredjepartsleverantörer kan göra det enklare för konsumenter att jämföra finansiella produkter så som tjänstepension och bolån. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny kartläggning.
Höga räntor och lägre risktagande för med sig en ekonomisk miljö där sårbarheter i det finansiella systemet snabbt kan blottas. Inte minst pressas fastighetsbolag och hushåll av högre räntor. Samtidigt konstaterar FI att svenska banker är välkapitaliserade och bör kunna stötta sina kunder. På sikt kan de anpassningar som nu sker innebära att sårbarheterna minskar.
FI har analyserat hur sex bolag hanterade översvämningarna i Gävleborgs län sommaren 2021 och konstaterar att samtliga bolag var väl finansiellt rustade och troligen hade klarat av väsentligt större skador.
FI:s högst prioriterade risker inom konsumentskyddsarbetet för 2023 är osund kreditgivning, olämpliga investeringsprodukter och investeringsbedrägerier.
För att få en bättre kontroll över de finansiella företagens utlagda verksamhet behöver reglerna bli tydligare och mer enhetliga. FI bedömer att Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (Dora-förordningen) kommer att innebära en tydlig kvalitetshöjning när det gäller de krav som ställs på de finansiella företagens kontroll över utkontrakterad verksamhet. Kraven ger också tillsynsmyndigheterna bättre verktyg.
Konsumenternas behov av tilläggsförsäkringar skiljer sig åt beroende på ålder. Yngre har större behov av tilläggsförsäkringar jämfört med äldre, som ofta har litet behov av dem. Behovet av produktförsäkringar är litet och ofta behövs de inte alls. Det visar en fördjupad analys som Finansinspektionen (FI) har gjort.