Försiktighetsskäl talar för att det är motiverat att överväga ytterligare åtgärder relativt snabbt om vi ser att skuldökningstakten är fortsatt hög. FI bedömer att en höjning av riskviktsgolvet för bolån bör prioriteras framför en fullt påslagen kontracyklisk buffert. Det är däremot viktigt att ha realistiska förväntningar om vad FI kan åstadkomma för att minska hushållens skuldsättning givet de verktyg FI förfogar över.
Svenska banker står relativt starka, men är fortsatt sårbara för störningar på de finansiella marknaderna och utvecklingen i euroområdet innebär fortsatt en risk för det svenska finansiella systemet.
Sammantaget visar analysen att en lägre andel av hushållen tar nya lån med höga belåningsgrader och att amorteringsbeteendet har förbättrats bland hushåll med höga belåningsgrader.
Enskilda hushåll visar på god motståndskraft, i alla fall på längre sikt. På kort sikt finns däremot risker för individuella hushåll i stressade situationer.
FI bedömer att fundamentala reala efterfråge- och utbudsfaktorer förklarar en stor del av uppgången i hushållens skuldsättning men att generösare kreditgivningsnormer troligtvis också har understött utvecklingen.
Riskerna med hushållens aggregerade skuldsättning i samhället kan se olika ut beroende på hur skulderna är fördelade. En analys av spridningen i hushållens skuldsättning visar att skuldkvoten har ökat trendmässigt för alla inkomstgrupper och att vissa hushållsgrupper är mycket sårbara. Risken för större kreditförluster på bostadslån bedöms däremot vara liten.
På uppdrag av Samverkansrådet har en av Finansinspektionen och Riksbanken gemensam analysgrupp tillsatts för att analysera risker kopplade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden. Slutsatser kring analysarbetet motiverar till att överväga ytterligare åtgärder för att hantera riskerna med hushållens höga skuldkvot.
FI inför ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån. Golvet införs som en tillsynsåtgärd inom den så kallade pelare 2.
Makrotillsyn är inget nytt utan har alltid ingått i det traditionella tillsynsarbetet. Det sa Martin Andersson på konferensen Bank & Finans Outlook den 20 mars.
Mikro- och makrotillsyn går inte att särskilja i praktiken. Det är två perspektiv med samma mål, att uppnå finansiell stabilitet. Det konstaterade FI:s generaldirektör Martin Andersson vid ett anförande för Sparbankernas Riksförbund.
Finansinspektionens (FI:s) riskrapport 2012 har fortsatt fokus på oron på de finansiella marknaderna där den största risken för det svenska finansiella systemet alltjämt är en fördjupad statsfinansiell kris i Europa.
Sverige har klarat sig relativt väl i en turbulent tid men risknivån i det svenska finansiella systemet har ökat. Osäkerheten i omvärlden gör att bankers likviditetsrisker och livförsäkringsföretagens påverkan av det låga ränteläget fortsatt är i fokus. Finansinspektionen ser också en risk i att försäljningen av komplexa produkter till konsumenter ökar.
FI lyfter i denna rapport fram de viktigaste riskerna för den finansiella stabiliteten, för konsumentskyddet och för de finansiella marknadernas funktionssätt.
Finansinspektionen flaggar för flera potentiella risker som noggrant måste bevakas. Ett riskområde som lyfts fram i den nya rapporten, "Risker i det finansiella systemet" är bolånemarknaden - där FI har påbörjat en granskning.
FI konstaterar att de fyra storbankerna klarar lågkonjunkturen. Bankerna har förutsättningar att klara kapitaltäckningskraven även om det skulle bli en en allvarlig recession i Sverige och Baltikum.
De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den turbulens som råder på de finansiella marknaderna. Det visar rapporten Marknadsoron och de svenska bankerna.
De svenska bankerna är marginellt exponerade mot de tillgångar som påverkas mest av höstens marknadsturbulens. De ökade riskerna finns snarare i utlåningen i Baltikum.
De svenska bankerna har en stark finansiell ställning och livbolagen en god motståndskraft. Den bedömningen gör Finansinspektionen i rapporten Finanssektorns stabilitet 2006.
De yttre betingelserna för finansföretag och finansmarknader, internationellt och i Sverige, är gynnsamma. De består bland annat i en relativt god ekonomisk tillväxt, låg och stabil inflation och låga räntor, en bild som enligt flertalet bedömare förväntas bestå de närmaste åren.
Finansinspektionen har sedan 2000 bedrivit övningar, arrangerat seminarier och genomfört analyser i syfte att stärka den finansiella sektorns krisberedskap för operativa risker av samhällshotande karaktär.
Finansiell reglering och tillsyn innebär ibland komplicerade avvägningsproblem och målkonflikter, särskilt när de finansiella marknaderna präglas av stora och snabba förändringar. Både när det gäller systemskyddsdimensionen och konsumentskyddsdimensionen ställs idag delvis nya frågor på dagordningen som innebär behov av nya metoder, arbetsformer och prioriteringar.
Utlåningen till hushållen har ökat i hög och ganska jämn takt – kring 10 procent per år - under flera års tid. Framför allt är det utlåning till bostäder som ökat. Drivkraften har varit historiskt låga räntor med stigande bostadspriser och högre finansieringsbehov som följd.
Trots de senaste årens svaga konjunktur uppvisar bankerna överlag goda resultat med stigande räntenetton och låga kreditförluster. Däremot har livförsäkringsbolagen varit under stark press, huvudsakligen till följd av den fleråriga börsnedgången.
Konjunkturbedömare har en längre tid varit i stort sett överens om att en ekonomisk återhämtning är på väg. På senare tid har dock den bilden förändrats;tillväxtprognoserna har dämpats och den förväntade uppgången skjuts framåt i tiden. Detta har betydelse för bedömningen av stabiliteten i de svenska finansiella företagen.
Den finansiella sektorn står nu inför det ”stresstest” som varje lågkonjunktur innebär. Den nedgång i världskonjunkturen som varit tydlig sedan i vintras har successivt blivit allt mer markant, inte minst i skuggan av terrordåden i USA i september.
Efter terrorattacken den 11 september 2001 visade sig det finansiella systemet vara mindre sårbart än vad som i förstone antogs, dock med vissa tydliga undantag.
De yttre ekonomiska betingelserna för den finansiella sektorn är gynnsamma, både i ett konjunkturperspektiv och i ett mer strukturellt perspektiv. Den ekonomiska tillväxten är god, inflationen ligger kvar på låg nivå och räntorna är förhållandevis låga. Vinstläget i näringslivet och hushållens växande disponibelinkomster är ytterligare positiva faktorer.
Finansinspektionen har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för ett internt graderingssystem för stabiliteten i de finansiella instituten. En förstudie har genomförts i syfte att etablera ett system där inspektionen internt graderar de väsentliga institutens stabilitet efter ett antal kriterier.