FI:s tillämpning av regler om lämplighetsprövningar för centrala funktioner

Enligt Solvens 2 ska försäkringsföretag ha fyra centrala funktioner. Dessa utgörs av regelefterlevnadsfunktionen, riskhanteringsfunktionen, aktuariefunktionen och internrevisionsfunktionen. De centrala funktionerna ska verka oberoende, effektivt och fritt från otillbörlig påverkan.

De personer som ansvarar för de centrala funktionerna ska ha tillräckliga kunskaper och vara lämpliga för uppgiften. Försäkringsföretagen ska anmäla de ansvariga för centrala funktioner till FI för lämplighetsprövning.

Kraven på oberoende, effektivitet och frihet från otillbörlig påverkan innebär enligt FI att centrala funktioner som huvudregel ska hållas åtskilda från varandra och från andra uppdrag i försäkringsföretagen. Denna separation gör sig starkast gällande i stora försäkringsföretag med invecklad verksamhet. Huruvida verksamheten kan anses vara invecklad beror exempelvis på försäkringsföretagens produktutbud, premieinkomstnivåer brutto för skadeförsäkringsbolag samt balansomlutning för företag som har livförsäkringsåtaganden. I medelstora och mindre försäkringsföretag kan centrala funktioner kombineras med andra uppdrag om det motiveras av verksamhetens art, omfattning och komplexitet (proportionalitet).

Internrevisionsfunktionen och regelefterlevnadsfunktionen bör dock alltid hållas åtskilda. Dessa ska nämligen utvärdera och kontrollera hela företaget, inklusive de andra centrala funktionerna.

I medelstora och mindre försäkringsföretag kan en styrelseledamot ansvara för en central funktion, t.ex. som beställaransvarig vid outsourcing. I mindre försäkringsföretag kan även VD ansvara för en central funktion, dock inte internrevisionsfunktionen.

Om en person anmäls som ansvarig för mer än en central funktion eller har andra uppdrag vid sidan av den centrala funktionen, ställer FI några frågor till företaget. Frågorna gäller exempelvis personens kvalifikationer och tid att hantera flera uppdrag, företagets förmåga att hantera intressekonflikter och möjligheten att fördela uppdragen på olika personer. Därefter gör FI en bedömning utifrån företagets svar och proportionalitetsprincipen och återkopplar till bolagen.

Det åligger försäkringsföretaget att, i samband med att det skickar in sin lämplighetsprövning till FI, motivera varför avsteg bör göras från huvudregeln att centrala funktioner ska hållas åtskilda från varandra och från andra uppdrag i bolaget (t.ex. operativt arbete). Detta gäller oavsett vilken nivå ett företag tillhör (se nedan).

FI bedömer efter tre nivåer

Kraven på oberoende, effektivitet och frihet från otillbörlig påverkan innebär enligt FI att centrala funktioner som huvudregel ska hållas åtskilda från varandra och från andra uppdrag i försäkringsföretagen. Detta krav på separation gäller starkast i stora försäkringsföretag med invecklad verksamhet. Huruvida verksamheten kan anses vara invecklad beror exempelvis på försäkringsföretagens produktutbud, premieinkomstnivåer brutto för skadeförsäkringsbolag samt balansomslutning för företag som har livförsäkringsåtagande. FI bedömer dessa parametrar utifrån tre nivåer. Ju högre nivå desto starkare krav på separation.

Skadeförsäkringsbolag med ett komplext och varierat produktutbud och en bruttopremieinkomst överstigande 1 miljard svenska kronor samt företag med livförsäkringsåtaganden och en balansomslutning överstigande 100 miljarder svenska kronor är sådana bolag där separationen bör vara starkast och tillhör nivå 3, den högsta nivån (stora bolag).

I nivå 2 (medelstora bolag) ingår skadeförsäkringsbolag som har ett mindre invecklat produktutbud och en bruttopremieinkomst som understiger 1 miljard svenska kronor men överstiger 250 miljoner svenska kronor. I nivå 2 ingår även försäkringsföretag med livförsäkringsåtaganden och en balansomslutning som understiger 100 miljarder svenska kronor.

Skadeförsäkringsbolag med en enkel produktportfölj och en bruttopremieinkomst som understiger 250 miljoner svenska kronor ingår i den lägsta nivån, nivå 1 (mindre bolag).

Captivebolag anses inte tillhöra nivå 3 även i de fall bruttopremieinkomsten överstiger 1 miljard svenska kronor.


Senast granskad: 2022-02-23