Svenska konsumtionslån

Precis som tidigare år står höginkomsttagare för en stor andel av de större lånen, och deras andel har ökat över tid. Men nästan 5 procent av låntagarna med ett nytt lån på över 100 000 kronor hade en inkomst under 15 000 kronor i månaden efter skatt. Lånebetalningarnas andel av inkomsten var lägre 2021 än vid tidigare kartläggningar och det är en positiv utveckling. Men låntagare med lägre inkomster betalade mer i räntor och amorteringar i förhållande till sin disponibla inkomst.

Andelen låntagare som har fått inkassokrav från blancolån är relativt konstant över tid. Men det är stora skillnader mellan olika typer av långivare. En av sex bland de som tog ett blancolån hos ett konsumentkreditinstitut fick ett inkassokrav inom åtta månader. Det kan jämföras med 0,3 procent av storbankernas låntagare.

Fakturor samt kort- och kontokrediter är i första hand olika sätt att betala för varor och tjänster. Men om de inte betalas i tid innebär det extra kostnader och då betraktar vi dem som lån. Sammantaget får drygt 6 procent av låntagarna, med lån som har sitt ursprung i en betalning, inkassokrav kort efter att de har tagit det nya lånet. Störst är andelarna bland unga låntagare och låntagare med låg inkomst. Andelen konsumenter med inkassokrav på fakturan i kartläggningen var 6 gånger högre bland de som hade ett inkassoärende just innan de tog den nya fakturan. Det visar att det är viktigt att långivaren tar hänsyn till information om tidigare betalningsproblem.

Närmare var femte av de som tog ett nytt blancolån hade underskott i en levnadskostnadsberäkning. Det tyder på att långivarnas kreditprövning alltför ofta är bristfällig. Konsumentkreditinstitut och nischbanker använder ofta begränsad information i sina kreditprövningar, och det är de här långivarna som har störst andel kunder som får betalningsproblem.

Den ekonomiska utvecklingen kan komma att ställa större krav på låntagarnas återbetalningsförmåga. Våra beräkningar, som vi baserar på Riksbankens prognoser för inflation och reporänta, visar att andelen låntagare med underskott ökar från nuvarande 19 procent till 28 procent 2023. Om inflationen biter sig fast på dagens nivå och Riksbanken höjer räntan snabbare än enligt sitt huvudscenario får nästan 35 procent av låntagarna underskott.

FI:s kartläggning visar att vissa långivare samlar in uppgifter om befintliga lån i större utsträckning än tidigare. Men över lag är det fortfarande relativt vanligt att långivarna inte begär in uppgifter om befintliga lån. Det är också avgörande hur långivarna använder den insamlade informationen. Kreditprövningarnas omfattning tycks generellt sett ha minskat de senaste åren.