Varje år begär FI in uppgifter från företag som omfattas av penningtvättsregelverket. Dessa uppgifter används som underlag för FI:s riskbaserade tillsyn. Till nästa års periodiska rapportering för penningtvätt har det tillkommit ett antal nya frågeställningar.
FI har gjort ett nytt ställningstagande om hur Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) riktlinjer om fondnamn som innehåller ESG- eller hållbarhetsrelaterade begrepp ska tillämpas. Det innebär att FI anpassar sin tillämpning av riktlinjerna till Esmas miniminivå för vad som utgör en meningsfull andel i hållbara investeringar. Skälet är att främja harmoniseringen av den europeiska fondmarknaden.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2025.
FI ska undersöka om Marginalen Bank i samband med en värdepapperisering banken genomfört uppfyller de villkor som gäller för betydande risköverföring. FI ska även undersöka om banken i samband med denna värdepapperisering levt upp till de krav som ställs på transparent informationsgivning.
Finansinspektionen ska undersöka hur Marginalen Bank (Marginalen) har följt reglerna om hur banker ska hantera kreditrisker och informationsgivning i samband med en så kallad värdepapperisering med betydande risköverföring.
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) har uppdaterat befintliga taxonomiversioner för att hantera NACE 2.1-koder. Finansinspektionen stödjer från och med den 27 november dessa varianter och det är från och med då också möjligt att testrapportera i rapporteringssystemet Fidac.
Från och med mitten av januari 2026 kommer Finansinspektionen att acceptera rapportering i både XBRL-XML och XBRL-CSV för moduler i DPM-versioner 4.0, 4.1 och 4.2. Detta gäller även historiska referensdatum då moduler i dessa DPM-versioner var giltiga.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat version 4.2 av det tekniska paketet för rapportering.
Under 2025 har stämningsläget bland hushåll och företag gradvis förbättrats. Samtidigt kvarstår en hög osäkerhet i omvärlden, och risktagandet på finansiella marknader har stigit markant. Svenska storbanker och försäkringsbolag är kapitalstarka men den finansiella sektorn behöver växla upp sitt arbete med att stärka den operativa motståndskraften mot cyberrisker och säkerhetshot. Det är några av Finansinspektionens slutsatser i årets andra stabilitetsrapport.
Fastighetsföretagen utgör den största enskilda risken för kreditförluster för bankerna i ett stressat scenario. Men andra branscher bidrar i ett sådant scenario sammantaget till lika stora förluster. Det framgår i ny analys som Finansinspektionen har gjort av hur bankernas kreditförluster kan påverkas vid en makroekonomisk störning.
Företag med tillstånd av FI att tillhandahålla gräsrotsfinansieringstjänster enligt EU-förordning 2020/1503 är enligt artikel 16.1 skyldiga att varje år lämna en förteckning över projekt som finansierats genom plattformen.
Företag på finansmarknaden ska rapportera finansiella uppgifter till Finansinspektionen. Med uppgifterna som underlag bedömer vi det ekonomiska läget i enskilda företag och på den finansiella marknaden i stort.
EU-kommissionen har föreslagit ändringar av förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR). Syftet med ändringarna är minska regelbördan för företag och underlätta för investerare att fatta informerade beslut.
En välfungerande obligationsmarknad kräver stabil tillgång till relevant och tillförlitlig prisinformation. Finansinspektionen vill säkerställa att branschens höga ambitionsnivå för transparens kan bevaras när EU-regler ändras. Det konstaterade FI under ett rundabordssamtal som myndigheten anordnade tidigare i veckan.
Finansinspektionen har genomfört en lägesbildsövning med aktörer i den finansiella sektorn. Övningen handlade om att stärka sektorns gemensamma förmåga att snabbt skapa och dela en lägesbild, ett viktigt arbete både i totalförsvarets planering och i situationer där stora störningar drabbar samhället.
De europeiska tillsynsmyndigheterna (EBA, Esma och Eiopa) har tagit ställning till vilka tredjepartsleverantörer av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som är kritiska i enlighet med de krav som ställs i Dora-förordningen.
Bankbarometern visar att svenska bankers nettoresultat minskade med 2 miljarder kronor under första halvåret 2025 jämfört med andra halvåret 2024. Minskningen berodde framför allt på ett minskat finansnetto. Rapporten visar också att utlåningen till allmänheten ökat, medan andelen problemlån minskat.