Stabiliteten i det finansiella systemet (2023:2): Anpassningen till ett högre ränteläge inte klar

Högre räntor innebär att hushåll och företag behöver anpassa sin ekonomi. Finansinspektionen ser nu att risktagandet har minskat. Men det förändrade ekonomiska läget med osäkerhet om hur länge de högre räntorna kommer att bestå innebär förhöjda risker för den finansiella stabiliteten. Kommersiella fastighetsbolag med hög skuldsättning är särskilt utsatta om räntorna skulle ligga kvar på höga nivåer. Det skriver vi i årets andra stabilitetsrapport.

Under 2023 har inflationen fallit globalt och den förväntas minska ytterligare under nästa år. Samtidigt finns det signaler om att räntorna kan förbli högre en längre tid.
Högre räntekostnader pressar hushåll och företag med mindre marginaler. Många fastighetsföretag har stora skulder, vilket har gjort dem extra sårbara mot högre räntor.

– Räntorna sänker fastighetsbolagens vinster och värdet på deras fastigheter. Därför har de också fått det svårare att finansiera sina skulder. De kan inte luta sig tillbaka i det här läget. De behöver fortsatt minska sina skulder och stärka sin kapitalsituation för att undvika en mer okontrollerad anpassning framöver, säger generaldirektör Daniel Barr.

Rapporten visar att hushållen lånar allt mindre. Samtidigt har deras konsumtion och sparande hållts uppe bättre än vad som tidigare förutspåtts. Även arbetsmarknaden har utvecklats starkare än förväntat. Men nivån på företagens och hushållens skulder är fortfarande hög. Om räntorna skulle ligga kvar på högre nivåer under en längre tid blir belastningen större för fler. FI bedömer att den huvudsakliga risken med hushållens stora skulder är en minskad konsumtion, vilket kan förstärka en makroekonomisk nedgång. En sådan utveckling kan också öka risken för problem i den finansiella sektorn.

Svenska banker är för närvarande mycket lönsamma och har stora kapitalbuffertar. FI bedömer att bankerna har en god motståndskraft och kan hantera betydande kreditförluster. Men det finns en förhöjd osäkerhet om hur ekonomin och marknaden kommer att utvecklas. Därför behöver bankerna även fortsättningsvis ha stora buffertar.

– Vi bedömer att det osäkra läge vi befinner oss i kommer att fortsätta ett tag framöver. Företag och hushåll anpassar sig fortfarande till de högre räntorna och vi har inte fullt ut sett effekterna i det finansiella systemet och ekonomin som helhet. Det är därför fortsatt viktigt att banker och andra finansiella aktörer är riskmedvetna och ser till att de klarar även ett sämre läge, säger Daniel Barr.

I rapporten konstaterar vi också att det finns risker förknippade med den höga graden av digitalisering och sammanlänkning i det finansiella systemet. Det handlar till exempel om betalningssystemet och att tjänster som är avgörande för banker och finansiella företag utkontrakteras till ett fåtal externa leverantörer. Ett större angrepp på sådan infrastruktur kan få omfattande konsekvenser för enskilda finansiella företag, deras kunder och samhället i stort. Mot bakgrund av den ökade hotbilden mot Sverige är det viktigt att företag i den finansiella sektorn har tillräckliga system och rutiner för att hantera cyberrisker. 

På bilden: generaldirektör Daniel Barr och chefsekonom Thomas Nielsen.