Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:2): Bättre utsikter, men risk för bakslag

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och arbetslösheten är förhållandevis hög. Riksbankens räntesänkningar bidrar till en ökad framtidsoptimism, framför allt hos hushållen. Bankerna har hög motståndskraft och kredittillväxten i det finansiella systemet är dämpad.

Det ekonomiska läget för hushållen är fortsatt pressat och räntekostnaderna är höga. Många fortsätter att vara återhållsamma i sin konsumtion. Men det finns en tydlig förväntan om lägre räntor framöver och konsumtionen kommer troligtvis att ta fart igen en bit in i nästa år. Sammantaget bedömer FI därför att stabiliteten i det finansiella systemet har förbättrats något.

Samtidigt har de kommersiella fastighetsföretagen fortsatt anpassa sig till det högre ränteläget. Den senaste tiden har deras tillgång till finansiering förbättrats. Företag med hög skuldsättning behöver fortsätta minska sina skulder och stärka sin finansiella ställning.

– Vi ser en långsam återhämtning men det finns en risk för bakslag. Läget är känsligt i ljuset av den osäkra ekonomiska och säkerhetspolitiska miljön. Risken är att en förvärrad geopolitisk situation leder till negativa effekter för den globala handeln och energipriserna, säger Daniel Barr, generaldirektör på FI.

Cyberattackerna kan bli fler

Ett försämrat säkerhetsläge ökar risken för angrepp mot det finansiella systemet. Sådana angrepp kan ske på olika sätt, till exempel i form av cyberattacker, desinformation, infiltration och sabotage.

– När vi granskar finansmarknaden ser vi att motståndskraften hos finansiella företag inte har byggts upp i samma takt som verksamheten har digitaliserats. Det är helt enkelt hög tid för företagen att stärka sin förmåga och skydda verksamheten. Vi kommer också prioritera att granska hur företagen arbetar med detta i vår tillsyn framöver, säger Daniel Barr.

Eftersom det finansiella systemet både är koncentrerat och sammanlänkat kan ett angrepp mot en aktör snabbt få konsekvenser för andra och i värsta fall leda till omfattande avbrott. Det kan i sin tur få stora konsekvenser för den finansiella stabiliteten.

Nya regelverk på gång

Ett viktigt steg för att stärka motståndskraften hos de finansiella företagen är Dora-förordningen, som träder i kraft i januari i nästa år. Det är gemensamma EU-regler som bland annat innebär att kraven på finansiella företags hantering av cyberrisker höjs och blir enhetliga.